Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 29. Banketten för Adolf Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
147
Men helt oförmodadt fick.han höra någon nämna
dansörens namn, och nu igenkände han sin son.
I fullt raseri störtade gubben da ur logen,
och hem till sitt cjvarter, der han med sin käpp
i handen otåligt väntade dansören.
Denne, utan att ana något ondt, koin glad
och sjungande ifrån spektaklet, och helt lypklig af
den uppmuntran, han der fatt, inträdde var dans-
mästare till sin förtörnade lar.
Men nu fick »prins Mickel» dansa en helt an-
nan solo för pappas spanska rör: ty gubben ansåg
e a sin firma skymfad af sonens publika uppträ-
dande pä teatern. Efter vederbörlig afstraffuing
befallde han, ännu i vredesmod, sonen genast ga
ombord pä fartyget, derifrån han ej fick komma i
land, ehuru man i fjorton dygn måste vänta på
vind. ’ 1
I Uleåborg blef han sedermera ansedd såsom
den elegantaste af stadens borgare. Man kallade
honom, i anledning af hans fina hållning och ut-
märkta belefvenhet, prins Mickel.
Han var naturligtvis den mest passande vär-
den pä kungens bankett. Hans hustru blef också
vald till värdinna på den kungliga banketten. Den
s ’ handelsman Hollanders sal, den största som
da fanns i staden.
Allt, hvad bäst och dyrast var, hopsamlades
att pryda festen. Salen hade blå och gula gyllen-
dukstapeter. Mot väggen i fonden upprestes ett
högt säte för kungen, öfverklädt med rödt purpur-
sammet, och siradt med guldgaloner och spetsar.
En slags himmel var anbragt deröfver, af dylik
sammet, i festoner med guldfransar och tofsar.
Väggarna voro prydda med små speglar och lam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
