Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Balen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
11.
Balen.
På slaget klockan sju, en mörk vinterafton,
voro alla stadens förnämsta fruntimmer, bleka och
darrande, samlade i lagman Anteils tambur, eller
utanför danslokalen, dit beledsagade af sina när-
maste manliga beskyddare, hvilkg. med tröstande
ord frän alfvarsamma läppar sökte ingifva de upp-
skrämda damerna det mod som de sjelfva ej egde,
då de voro tvungne att i (såsom de ansågo) fiendt-
liga händer lemna och skiljas vid de käraste och
dyraste skatter hjertat egde. I mångens öga hvälfde
härvid en manlig tår, under det ett och annat mo-
digare öga trotsigt blixtrade in i den starkt upplysta
salen. Den ungdomligt hotande eldblicken frän
mången fästman beledsagades stundom af hans
knutna hand — i fickan. En djup suck ur faders–
hjertat följde med den tysta välsignelsen och högt
uttalade förmaningen, då de skälfvande döttrarnes
tarar i afskedsstunden fuktade faderns hand. Då
de derefter stego uppför trappan till danssalongen,
beherrskades de af ungefär samma känsla, som den
oskyldigt dömde torde erfara, då han bestiger scha-
votten.
Men en skönare musik hade aldrig ljudat i
de uppskrämda damernas öron, än den som här
skållade dem till mötes. Lampornas sken, de många
af guld och silfver lysande uniformerna, de af dia-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>