Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kejsar Alexanders resa i Österbotten 1819 - 28. Återresa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
det mildaste: »jag är kejsaren» uppmanade folket
att sluta sig omkring honom. Allt var lif. Den
omgifvande folkmängdens förtjusning kan ej beskrif-
vas. Allas hjertan lagade af trohet för den ädle
Alexander, som vann hjertan öfverallt, men sann
kärlek och evig tacksamhet af hela den Finska„na-
tionen.
Efter kejsarens afresa var allt så ödsligt, tyst
och tomt i Uleâborg, ehuru man pä flera dagar
hvarken tänkte eller talade om något annat, än den
älskade afreste.
Ibland annat omtalades en slutsats af en liten
fem års gammal gosse., hvilken, anförtrodd åt en
betjent, fatt vara med i folkhopen, för att fâ se
den store monarken.
Gossen blef efter sin hemkomst af f adern till-
frågad, »om han lyckats att fâ se kejsaren?»
»Joho, pappa,» svarade gossen helt stolt, i
det han bredde åt sig en dugtig smörgas.
»Nä,» sade fadern skämtande, »huru såg dä
kejsaren ut?»
»Som en menniska,» svarade gossen.
Leende inföll fadern: »Huru trodde du dä,
att en kejsare skulle se ut?»
»Som en varg,» svarade den lilla raska gossen,
i det han, med friska tänder, af alla krafter glupskt
bet i sin hårda smörgas.
»Huru kan du,» sade fadern med en alfvar-
sam tillrättavisning, »tanka och svara sa dumt, mitt
barn? Du har ju redan fyllt fem ar, och är snart
stora karlen.» *’
Det lättagade barnet svarade, halfgråtande:
»Mins pappa ej, alt jag i somras fick följa med
Jak& och se när folket samlades till vargskall? Dä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
