- Project Runeberg -  Hundrade minnen från Österbotten / Tredje delen /
40

(1844-1845) [MARC] Author: Sara Wacklin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. En enlevering i Österbotten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hvad skulle den olyckliga Maria nu göra?
Hon nästan afgudade sin man, som i olyckan blif-
vit henne ännu kärare. Det fanns intet elände,
det hon ensam med honom ej gerna velat dela.
Men de späda oskyldiga, som qvidde vid hennes
sida, skulle äfVen de lida? Nej, modershjertat
ville brista vid denna tanke. Hon hade redan för-
sökt att genom ett träget arbete natt och dag söka
försörja de sina, men kroppskrafterna svarade ej
emot kraften i hennes kärleksfulla hjerta. Hon
mäste besluta sig att resa, att skiljas ifrån sitt trogna
hjertas afgud, sina små barns far, som ville det
så: och hon afreste, efter ett sönderslitande farväl
ifrån den älskade. Den gamla Lisa följde troget
sin matmor bäde i nöd och lust.
Hemkommen, blef Maria med barnen emottagen
af sin gamla far med en ömhet, som hon aldrig
tilltrott honom. Henne felades i hans hus intet
af hvad man kallar lycka. Dock lefde Maria här
ett ensligt klosterlif, det hon pålade sig sjelf, i sin
sorg öfver att nödgas lefva skild ifrån sin älskade
make, och till straff för sin ungdoms förvillelse.
Hennes sorg ökades, da hon aldrig fick svar pä
något enda af de mänga bref, som hon skref till
sin olyckliga man. Hon okände ej rätta orsaken:
att hennes far vetat alt förekomma all brefvexling
makarne emellan. Endast religionen skänkte tröst
åt hennes förkrossade själ, dä hon tänkte sig den
älskade frälst ifrån alla jordens sorger, och trodde
honom död.
Han lefde dock det olyckligaste lif. Sedan
han på gäldstugan förlorat mod och helsa, och
på åratal aldrig fick den minsta underrättelse om
maka och barn, förföll ban i svaga själars vanliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:12:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hundrade/3/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free