- Project Runeberg -  Hundrade minnen från Österbotten / Tredje delen /
73

(1844-1845) [MARC] Author: Sara Wacklin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. G. H. Mellins föräldrar och barndom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

73
njutningar eller lysande sällskaper; men derernot
voro de glada, då de ofta till sitt tartliga bord
kunde bjuda den redliga och förståndiga bonden
eller lians gumma: en beder och uppmuntran som
hela församlingen täflade om.
Meliin var språkkunnig, hade många utmärkta
kunskaper och var tillika en af Finlands första pre-
dikanter. Dertill egde han en vid kyrkoceremoni-
erna serdeles vacker röst.
Yid högtidliga tillfallen, såsom bröllop och
läsförhör, dä bönderna hos sig pläga anställa kalas,
var det ett ibland Mellins största nöjen att undervisa
det lärgiriga bondfolket äfven i historié och geo-
grafi. Med krita ritade han kartor för dem pä
väggar och bord. Delta hans välvilliga och vänliga
bemötande gjorde, alt hans lilla församling hängde
vid honom som goda barn kring en älskad fader.
Den goda prestfrun var lika älskad. Kärleks-
full och öm om alla lefvande varelser, var tion
alllid hjelpsam mot nödlidande och dem som be—
höfde tröst i bekymren eller hennes goda råd. Hon
var ett mönster af hushållsaktighet och ordning,
och derföre var det lilla prestbordels inkomster,
under hennes välgörande hand, rikt som enkans
oljokruka.
Genom de unga makarnas omsorg och för-
samlingens kärlek och välvilja för dem stod den
lilla prestgârden inom fâ är kringbyggd som ett litet
slott med sin gröna borggård. Rödmålad och landt-
ligt treflig speglade den sig vänligt i den lugna,
förbiflytande ån, på hvars höga kant den var be-
lägen, nu omgifven af böljande åkrar och gröna
ängar, der den välfödda boskapen betade pä vid-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:12:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hundrade/3/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free