Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spridda scener från Uleåborgs brand d. 23 Maj 1822 - 24. Pingstdagens gudstjenst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
133
24.
Pingstdagens gurisljcnst.
Den första allmänna gudstjensten efter bran-
den skedde Pingstdagen utanför Kajana tull, under
Guds fria himmel, på en sandplan emellan den
ännu flammande stadens rykande ruiner och be-
grafningsplatsen Stähleborg, der de hvitmenade sten-
grafvarna, nu omgifna med en gloria af eld och
solsken, reste säg sa betydelsefulla, spöklika men
alfvarliga vittnen om all tings förgänglighet.
Det kringspridda folket sammankallades till
gudstjensten med trumma, emedan inga klockor
funnos. Församlingen var stor; dock liten i denna
väldiga kyrka, af menniskohänder icke byggd, hvars
hvalf var det nu leende liimlahvalfvet, som tycktes
liksom förlåtande öppna sin ömma fadersfamn för
de kära, nyss agade barnen, hvilka här i sanden
lâgo bedjande om försköning, likt goda barn som
kyssa riset efter agan. Dessa halfklädda menniskor
buro pä sig hvad de kunnat berga, lika godt om
det var karl— eller fruntimmerskläder. De ström-
made hit ifrån alla kanter. Med en af rörelse
darrande röst begynte klockaren psalmen M 2S3.
Men sängen blef i början afbruten af församlingens
grät och snyftningar. Snart klingade den dock
klar och ren i den fria rymden.
Derefter framsteg den åldrige prosten, doktor
Wigelius, för att begynna sin predikan. Hans vörd-
nadsfulla ansigte var blekt, och de darrande läp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
