Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje akten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Wulf.
Hvad vågar ni —
Blanka.
Hvad säger du?
Frithiof.
Det säger jag rent ut — och därför har jag
blifvit en uppviglare, som de kallar det, och jag har sagt
till kamraterna: vi ska inte längre tåla, att de
förnäma herrarna fördärfva flickorna för oss och sedan
kasta dem i armarna på oss, när de inte längre
duger till att arbeta och sköta sig. För en så’n flicka
blir aldrig en bra arbetsmänniska mer i all sin dar,
och en hederlig gosse, som arbetar, tycker hon är
för tarflig åt sig.
Blanka.
Om hvem talar du?
Frithiof.
Om Svea, vet ja. (Pekar på baron v. Dühring.)
Och där står fadern till den flickan, som jag talar om.
(Friherrinnan ger till ett högt anskri och svimmar, baronen
leder henne bort.) Han har inte brytt sig mer om den,
som han skaffat till verlden, än att han låtit henne
gå förlorad. Och han är en hög herre, som man
begär att vi ska ha respekt för. Men när det är så
stäldt med herrskaperna, så är det inte underligt,
om vi bli rabulister, som man kallar det.
(Man ser på hvarandra under allmän, häpen tystnad.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
