- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
xx

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Register - Tal ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

— i boningsrum bli ofta svarta, hvarför? 319;
— jfr Plåttak.
Tal 203;
— jfr Läte.
Talbot, fotografering på papper 1207.
Talbotypi 1207.
Talg, brännmaterial 133, 258;
— smältpunkt 509.
Talgljus, måste putsas, hvarför? 358;
— os 360;
— smeta mer än stearinljus 359.
Talmaskin, se Fonograf.
Tandhjul 34, fig. 17.
Tara 31.
Teaterkikare 716.
Tegel, dålig värmeledare 525;
— jfr Murtegel.
Tegelstenar, söndersprickande under vintern, orsaker 236;
— upphettade, goda fotvärmare 525.
Telefonapparater 872.
Telefoner 869, 872;
— Aders 872, fig. 231, 233;
— Bells, ljudöfverföring 870;
— Berthons 872, fig. 232;
— jfr Belltelefon,Kol-, Ström-, Trådtelefoner.
Telegrafer, elektriska 865;
— jfr Visartelegrafer.
Telegrafledningar 868.
Telegraftrådar, den galvaniska strömmens cirkulerande 868;
— hvarför det sjunger i dem, då det blåser 201.
Teleskop 718;
— ljusstrålarnes gång 718, fig. 153;
— jfr Förstoringsglas, Kikare.
Temperatur 210;
— gasers 395;
— Grenellebrunnens 547;
— i balansur 418;
— i elektriska ljusbågar 846;
— inflytande på barometern 886;
— jordens inre 1226;
— jordskorpans medeltemperatur 547;
— Karlsbaderkällans 547;
— luftens 918;
— — markens betydelse 558;
— markens 546;
— — snöns betydelse 552;
— menniskokroppens 454;
— mätning 225;
— sammanpressningens verkan 379;
— solens 96;
— under töväder 249;
— Wiesbadenskällornas 547;
— å berg 560;
— jfr Klimat.
Tenn 1001;
— egenskaper 1178;
— förekomst 1177;
— smältpunkt 509;
— värmeledningsförmåga 519.
Tennfolium, se Stanniol.
Tennoxid 1177.
Tennsalt 1159.
Tension 816.
Termoelektricitet 837.
Termometrar 226, 413, 512, 542, fig 83;
— förvandling från en skala till en annan 228;
— hvarför qvicksilfver begagnas som vätska 410;
— kulans utvidgning 412, fig. 94;
— olika slag 227;
— jfr Hypsometrar, Maximi-, Metall-, Minimi-, Qvicksilfver-, Sprittermometrar.
Termoströmmar 387.
Tertiärformationen 1228.
Thalén, Spektralanalyser 650, 653.
Thales, elektricitetens upptäckt 733.
Thomson, W., om isens smältpunkt 515;
— om telefonen 869.
Tidseqvation 118.
Timbre, se Klang.
Titan, beståndsdel i solen 653.
Titius, om småplaneterna 140.
Titrering 1211.
Tjära, se Stenkolstjära.
Tomrum, torricelliska 878, fig. 235.
Toner i blåsinstrument 198, 199;
— — uppkomst 200;
— i instrument, sjunkande o. stigande, orsaker 187, 188;
— o. ljud, skilnad 180;
— olika, betecknande 182;
— samklang 190, 191;
— skilnad från hvarandra 181;
— åstadkommande hos en vibrerande sträng 179;
— se Färgtoner;
— jfr Klang, Ljud.
Tonskala 183;
— hufvud tonernas benämning o. svängningstal 184.
Topaser 1099.
Torf 1048;
— brännmaterial 258.
Torkning, kläders 445—448.
Torrdestillation 350.
Torricelli, torricelliska tomrummet 878, fig. 235.
Transformatorer 860, 863;
— jfr Induktionsmaskiner.
Transmitter, se Afsändningstelefon.
Triasformationen 1228.
Trilobiter 1228, fig. 275.
Trindsnö 941, 942;
— uppkomst 945.
Trippel 1098.
Tropikerna, regntid 934;
— årlig regnmängd 933.
Tropiskt år, se År.
Tryck, atmosfärens 237, 885;
— i kommunicerande kärl 62, fig. 26;
— vindens 952;
— vätskors 63;
— jfr Lufttryck.
Tryckpumpar 889, fig. 239.
Trådtelefon 204, fig. 76.
Trä, impregnering 1248, fig. 283.
— konservering 1248, 1309;
— sammansättning 1246;
— smälter ej 513.
Träd, aftaga i höjd med afståndet 687, fig. 135;
— farligt skydd under åskväder 785;
— i allé, synas löpa tillsammans, hvarför? 687, fig. 134;
— söndersprickande under vintern, orsaker 236;
— växande, skydd mot hetta 271.
Trähandtag å kokkärl 524.
Träkol, framställning 1051.
Trästickor svartna i svafvelsyra 1081.
Trästolpar kolas, innan de nedsättas, hvarför? 1053.
Trästycken, tunna, kröka sig vid
upphettning på ena sidan 431.
Tröghet (framhärdelse) 2.
Tröskverk, hästvandring 50, fig. 23.
Tuber, se Refraktorer.
Tungpipor 200, fig. 73.
Tunna, Pascals 64.
Tunnband af järn, upphettning 415.
Turbiner 50.
Tvillingarne (stjernbild i djurkretsen) 117.
Tvätt, hårdt vatten otjenligt 1015.
Tyg, de varmaste 544.
Tyndall, om döden genom åskslag 790;
— om himmelens färg 713, 714;
— om kometsvansar 146;
— om känsliga lågor 333;
— om värme- o. ljusstrålars skiljande 589.
Tyngd 9;
— föränderlighet 11;
— kroppars, lagar 10;
— jfr Vigt.
Tyngdkraft (gravitationskraft) 3, 16.
Tyngdlag, se Gravitationslag.
Tyngdpunkt 25, 26.
Tyskland, inlandsis 1228;
— tenn 1177.
Tvål, beredning 1118.
Tvållösning, egenskaper 1120.
Tändstickor 521;
— jfr Fosfor-, Säkerhetständstickor.
Tändsticksställ, sjelflysande 1092.
Tärning, Leslie’s 567.
Täthet 70;
— gasers 395;
— jfr Vigt, specifik.
Töväder 281;
— rimfrost 907;
— temperatur 249.

Ugnar, upphettning med varm luft 389, fig. 92;
— jfr Kalkugnar.
Ull, dålig värmeledare 520, 542;
— ljuddämpande 170.
Understödspunkt 28, fig. 12, 13;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:13:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/huru/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free