Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Mekanik
- Sidor ...
- IV. (Drifkraft, 48-60)
- V. (Vätskors egenskaper, 61-76)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fig. 24 visar en vanlig panna, sedd från
eldstaden. Pannan är cylindrisk och de öfre
fina hålen föreställa ångpannerören eller tuberna.
 |
| Fig. 24. Genomskärning af en ångpanna. |
60. Hvilken har först kommit på den
idén att konstruera en ångbåt?
Papin anses vara den som först
framkastade den idén att använda ånga till att
framdrifva en båt. Detta var i ett arbete,
tryckt 1695. År 1755 konstruerade Périer
i Paris en ångbåtsmodell. Det första större
exemplaret byggdes af Jouffroy 1781 och gick
på floden Saône. Dock är det först med den
af amerikanen Fulton 1807 i New-York
byggda ångbåten som ångbåtsbyggandet kan
anses börja. År 1812 byggdes i Europa den
första ångbåten, som trafikerade floden Clyde
mellan städerna Glasgow och Greenock.
V.
61. Hvilka äro en vätskas förnämsta
egenskaper?
|
Fig. 25. Pascals lag; ett tryck appliceradt i P fortplantar
sig i alla rigtningar med en styrka beroende på storleken
af den yta, som är utsatt för trycket. |
Den alldagliga erfarenheten lär, att en
vätska formar sig efter det kärl hvari den
förvaras. Detta beror på det ringa
sammanhang som finnes mellan dess minsta delar
eller molekyler; den ena molekylen rör sig
nästan obehindradt förbi den andra. En följd
häraf blir, att ett tryck på en punkt i
vätskan fortplantar sig med oförminskad styrka
åt alla riktningar i vätskan. För att bevisa
detta kan man taga ett slutet kärl helt och
hållet fyldt med vatten och försedt med
rörliga kolfvar i väggarna, se fig. 25.
Anbringas på kolfven P ett tryck af t. ex. 5
kilogram, pressas alla de andra kolfvarna A, B,
C, D, E ut, och om dessa hvar och en hade
samma vidd som kolfven P, skulle det
behöfvas en motvigt af 5 kilogram vid hvarje
kolf, för att hålla den qvar i sitt
ursprungliga läge. Vore åter t. ex. kolfven A
dubbelt så stor som P, skulle behöfvas 10
kilogram att hålla emot trycket från P. Deraf
kan man sluta, att en vätskas tryck på en
viss yta är beroende af ytans storlek. Denna
lag kallas Pascals lag.
62. Hvad är en
hydraulisk press?
|
| Fig. 26. Trycket i kommunicerande kärl. |
Må man tänka
sig två lodräta rör,
sinsemellan sammanbundna genom en
kanal (fig. 26; en
dylik anordning kallas kommunicerande
kärl) och i dessa
rör tätt slutande kolfvar p och P. An-
tag nu att p är 1
qv.-cm och P 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:13:55 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/huru/0041.html
