Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värme - II. - 242. Hvarför stelnar ej allt vatten i en sjö till is? - 243. Bildas alltid isen på det sätt vi ofvan beskrifvit? - 244. Hvarför fryser rinnande vatten ej så tidigt som stillastående? - 245. Hvarför kännes vattnet jämförelsevis varmt om vintern? - 246. Hvarför tillfryser sällan hafvet? - 247. Hvarpå beror det, att vissa sjöar aldrig tillfrysa, oaktadt de äro belägna i ett kallt klimat? - 248. Hvaraf kommer det sig, att fotspår och dylikt på en väg ofta synas såsom upphöjda isbildningar? - 249. Hvarför kännes det ofta kallare vid töväder, än då det är någon grad under noll?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Så fortsättes det, tills allt vatten i sjön
blifvit 4°.
Derefter afkyles det öfversta lagret
ytterligare, men som det nu blir lättare, ju
kallare det blir, ligger det qvar vid ytan och
afkyles så småningom till 0°, då is börjar
att bilda sig såsom ett lager ofvanpå vattnet.
För att isen sedan skall kunna tilltaga i
tjocklek, måste vattnet afkylas genom isen, men
detta går mycket långsamt. Af denna
redogörelse inses, hvarför isen kommer att bilda
ett vanligen blott tunt täcke på vattnet.
Endast vid långvarig köld och ringa djup
hos vattnet kan det frysa ända ned till
bottnen. I vanliga fall måste vattnets
temperatur i en tillfrusen sjö tilltaga med djupet,
tills den uppnått 4°, hvarefter hela sjön har
denna värmegrad.
243. Bildas alltid isen på det sätt vi
ofvan beskrifvit?
Nej; i strömmar och floder med stenig
botten förekommer utom ytisen s. k. bottenis,
en bildning af större och mindre flakar, som
uppstiga från botten och ofta föra med sig
infrusna stenar o. dyl. Huru denna is
bildas är ännu ej utredt, de flesta anse den
bildad på sjelfva flodbottnen, som af någon
anledning skulle vara betydligt afkyld, samt isen
sedan af vattnets lyftkraft lössliten och förd till
ytan. Vanligen uppstår bottenisen nära
stranden, der flodens djup är ringa. För att
isbildningen skall kunna försiggå på detta sätt,
måste, så vidt man af de vanliga lagarna
kan sluta, hela vattenmassan uppifrån och
ned vara nära fryspunkten, ty i annat fall
skulle det kalla bottenvattnet stiga uppåt.
Att förloppet är det nyss beskrifna, vinner
i sannolikhet, om man besinnar, att det
hufvudsakligast är vid de grunda stränderna,
der en dylik bildning uppstår.
244. Hvarför fryser rinnande vatten ej
så tidigt som stillastående?
Dertill finnas flere skäl: l:o vattnets
rörelse försvårar iskristallernas ordnande till
sammanhängande massor; 2:o till följd af
vattnets rörelse blandas de undre varmare
vattenlagren med de öfre afkylda; 3:o alstrar
vattnets rörelse värme, som försenar afkylningen;
4:o får rinnande vatten ofta tillflöden från
källor, hvars vatten har en högre temperatur
än strömmen sjelf.
245. Hvarför kännes vattnet jämförelsevis
varmt om vintern?
Emedan det oftast är flere grader
varmare än luften. Vattnet kan ej vara mycket
under fryspunkten, men luften kan vara många
grader kall.
246. Hvarför tillfryser sällan hafvet?
Dels är vattenmassan så stor och dess
djup så betydligt, att det skulle erfordra
längre tid, innan den blefve tillräckligt
afkyld; dels hålla ebb och flod samt vindarna
hafvet i ständig rörelse; dels lyder
saltvattnet andra lagar än sött vatten: det fryser ej
förr än vid 2 à 3° under noll.
247. Hvarpå beror det, att vissa sjöar
aldrig tillfrysa, oaktadt de äro belägna
i ett kallt klimat?
Antingen emedan de äro mycket djupa,
eller ock emedan vattnet uppvärmes af
tillflöden från bottnen.
248. Hvaraf kommer det sig, att fotspår
och dylikt på en väg ofta synas
såsom upphöjda isbildningar?
I spåret är jorden hårdt tilltrampad, så
att regnet ej hinner sjunka undan, innan det
fryser.
249. Hvarför kännes det ofta kallare
vid töväder, än då det är någon
grad under noll?
Emedan snön och isen behöfva mycket
värme för att smälta, hvilket tages från den
omgifvande luften. En annan orsak bidrager
ock, nämligen att den fuktiga luften, som
alltid är rådande vid töväder, uppsuper eller
absorberar mer värme än den torra luften
vid kall väderlek, hvarigenom kroppen mer
afkyles i förra fallet än i det senare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
