Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna / 165-166 (1890) Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värme - VI. - 393. Hvilka kroppar utvidgas mest genom uppvärmning? - 394. Huru stor är luftens utvidgning? - 395. Hvilket samhand finnes mellan tätheten och temperaturen hos en gasmassa? - 396. Hvilka beståndsdelar ingå i krut? - 397. Hvad är orsaken till knallen, som uppstår vid ett skotts affyrande? - 398. Hvilka kemiska förändringar ega rum, då krut exploderar? - 399. Hvad innehåller krutrök? - 400. Hvarifrån härleder sig krutets sprängkraft? - 401. Hvarför ger man krutet formen af små korn?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kropparna. På ett ungefär utvidga de sig alla
lika mycket, om trycket, hvarunder de
förvaras, är detsamma, och de upphettas lika
mycket. Man trodde derför, att alla gaser
verkligen utvidgade sig lika, hvilket skulle
hafva varit rätt eget, då detta alls icke är
fallet med fasta och flytande kroppar.
Rudberg i Upsala var den som först skingrade
denna villfarelse, i det han bestämde luftens
utvidgning efter nya metoder och med
yttersta noggrannhet och fann densamma vara
mindre, än hvad förut antagits för gaserna.

394. Huru stor är luftens utvidgning?

Om en viss rymd luft uppvärmes från 0°
till 100°, ökas dess volym med 0.367 af den
ursprungliga volymen. Af 1 kub. dm. luft
af 0° fås sålunda 1 k.-dm. 367 k.-cm
af 100°.

395. Hvilket samhand finnes mellan
tätheten och temperaturen hos en
gasmassa?

Då temperaturen stiger, aftager tätheten
i samma förhållande. Om t. ex. temperaturen
stiger, så att volymen fördubblas, minskas
tätheten till hälften.

396. Hvilka beståndsdelar ingå i krut?

Vanligt krut är en blandning af salpeter
(kaliumnitrat), svafvel och kol, som noga
söndermalas och blandas.

Proportionerna mellan beståndsdelarna växla
i olika länder och för olika slag af krut. Så
t. ex. innehåller:

		Salpeter	Kol	Svafvel
Franskt	jagtkrut	78	12	10
Preussiskt	krigskrut	75	13.5	11.5
Franskt	»	75	12.5	12.5
Engelskt	»	75	15	10
Svenskt	»	76	15	9
Svenskt	bergskrut	65	15	20

397. Hvad är orsaken till knallen, som
uppstår vid ett skotts affyrande?

Den häftiga och plötsliga rörelse hvari
luften försättes, då krutet förbrinner.

398. Hvilka kemiska förändringar ega
rum, då krut exploderar?

Salpetern sönderdelas, dess syre användes vid
den häftiga förbränningen. De vid
förbränningen uppkomna produkterna äro: kolsyra
eller koloxid, Svafvelsyrlighet, qväfve,
svafvelkalium, kaliumsulfat, kaliumkarbonat, och
Vätesvafla.

399. Hvad innehåller krutrök?

Röken utgöres af fasta ämnen i fint
fördeladt tillstånd: kaliumsulfat och
kaliumkarbonat, svafvelkalium samt oförbrändt kol.
Kolet utgör den sotande beståndsdelen,
svafvelkalium ger krutröken dess karaktäristiska
lukt.

400. Hvarifrån härleder sig krutets
sprängkraft?

Från den plötsliga volymtillökningen, då
krutet öfvergår i gasform. Enligt Bunsen
lemna 100 gram krut 19 liter gas; 1 volym
fast krut förvandlas till 190 vol. gas. Tager
man i betraktande, att förbränningstemperaturen
är ungefär 3000° C, så beräknas
arbetsvärdet af 1 kg. krut vara 67,000 kgm;
gastrycket i en gevärspipa uppskattas till 4,000
atmosfärer. Alla dessa väldiga förändringar
härleda sig naturligtvis derifrån, att en fast
kropp helt plötsligt förvandlas i en mängd
gaser af hög temperatur.

401. Hvarför ger man krutet formen af
små korn?

För att förbränningen skall ske hastigt.
De mellan krutkornen befintliga
mellanrummen befordra eldens hastiga spridning till
hela krutmassan. Det finkorniga krutet
lemnar flere mellanrum än det grofkorniga och
är för den skull kraftigare. För öfrigt måste
krutets finlek rätta sig efter skjutvapnets
kaliber, emedan de stora pjeserna ej beqvämligen
kunna förses med lika tjocka väggar i
förhållande till kalibern som de mindre vapnen.

Enligt Piobert är det krut lämpligast för
ett gifvet vapen, som fullständigt förbrinner,
under det projektilen går genom skjutvapnet,
och fort men gradvis meddelar kulan sin
kraft.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>