Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värme - VI. - 421. Hvarför spricker glaset på en tafla stundom sönder? - 422. Hvarför spricker ett glas, om man deri häftigt häller en kokhet vätska. - 423. Hvarför spricker ej en metallbägare sönder, om i den oförsigtigt hälles en het vätska? - 424. Hvarför spricker en het tackjärnsgryta sönder, om man häller kallt vatten i densamma? - 425. Hvarför spricker ett tjockt glas lättare sönder vid upphettning än ett tunt? - 426. Om en glaspropp fastnat i en flaska, huru skall man få den lös? - 427. Hvarför rullar ofta ett pappersark ihop sig, om det ligger i solen? - 428. Hvarför fuktas ett ritpapper, innan det sättes på ritbrädet? - 429. Huru är Bréguet's metalltermometer inrättad?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ej rum för sin utvidgning utan bugtar sig,
hvarvid det naturligtvis kan springa sönder.
422. Hvarför spricker ett glas, om man
deri häftigt häller en kokhet vätska.
Emedan den del af glaset, som fylles med
vätska, upphettas mer än den öfriga delen
och derför utvidgar sig mer än denna del.
Derigenom uppkommer en slitning mellan
glasets olika uppvärmda delar, och glaset går
vanligen sönder.
Genom att försigtigt ihälla vätskan, så
att hela glasmassan hinner bli någorlunda
likformigt uppvärmd, undvikes denna olägenhet.
423. Hvarför spricker ej en metallbägare
sönder, om i den oförsigtigt hälles en
het vätska?
Dels emedan metallerna hafva större
sammanhållningskraft än glas, men förnämligast
emedan de äro mycket goda värmeledare.
424. Hvarför spricker en het
tackjärnsgryta sönder, om man häller kallt vatten
i densamma?
Emedan det kalla vattnet förorsakar en
så häftig afkylning af grytans botten, att
temperaturskilnaden ej, trots metallens goda
ledningsförmåga för värme, hinner jämna ut
sig nog hastigt. Ett kopparkärl är ej utsatt
i lika hög grad för denna fara, emedan
koppar leder värme bättre än järn.
425. Hvarför spricker ett tjockt glas
lättare sönder vid upphettning
än ett tunt?
Emedan utvidgningen hos ett tjockt glas
ej kan försiggå lika regelbundet som hos ett
tunt.
426. Om en glaspropp fastnat i en flaska,
huru skall man få den lös?
Genom att försigtigt uppvärma
flaskhalsen antingen genom ihärdig gnidning eller
vanlig upphettning. Af värmet utvidgar sig
halsen och blir således vidare.
427. Hvarför rullar ofta ett pappersark
ihop sig, om det ligger i solen?
Emedan solvärmet utdrifver fuktigheten
i den åt solen vända sidan af papperet,
hvarigenom denna sida sammandrager sig, och
arket måste rulla ihop sig åt den uppvärmda
sidan. Då solen gått bort, återtager papperet
sin gamla form, emedan det ånyo upptager
fukt ur luften.
428. Hvarför fuktas ett ritpapper, innan
det sättes på ritbrädet?
För att det skall sitta alldeles slätt.
Fuktas papperet på båda sidor, utvidgar det sig
utan att rulla sig. Sättes det i detta
tillstånd på brädet, kommer det, sedan det
torkat och återtagit sin ursprungliga storlek, att
sitta hårdt spändt och således slätt.
429. Huru är Bréguet’s metalltermometer
inrättad?
Bréguet har begagnat sig af metallernas
olika utvidgning för att konstruera en
termometer. Han sammanlöder med ytorna mot
hvarandra tre tunna skifvor af silfver, guld
och platina, och klipper af den sålunda
uppkomna tredubbla plåten en smal remsa, som
upplindas i en spiral med silfret innerst och
platinan ytterst. Silfver utvidgar sig mer
än guld, och guld mer än platina.
 |
| Fig. 96. Bréguet’s metalltermometer. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
