Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Värme
- VIII.
- 514. Hvad menas med Stelningspunkt?
- 515. Är isens smältpunkt alltid densamma?
- IX.
- 516. Hvad förstås med ett ämnes ledningsförmåga för värme?
- 517. Äro alla kroppar lika goda värmeledare?
- 518. Hvilka ämnen äro goda värmeledare?
- 519. Leda alla metaller värmet lika bra?
- 520. Hvilka kroppar äro dåliga värmeledare?
- 521. Hvad är orsaken till, att man kan hålla en ganska kort brinnande tändsticka eller lackstång mellan fingrarna, utan att bränna sig?
- 522. Hvarför bränner man sig, om man berör ena ändan af en kort järnstång, som är glödande i andra ändan?
- 523. Huru kan en betäckning af sågspån skydda ett isupplag från att smälta?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
is, så snart dess temperatur sjunker under
noll; isen smälter, då dess temperatur stiger
öfver noll.
515. Är isens smältpunkt alltid densamma?
Icke alldeles, om ock olikheten häruti ej
på långt när kan jämföras med ändringarna
i vattnets kokpunkt. Om is utsättes för
betydligt tryck, sjunker dess smältpunkt något,
d. v. s. isen smälter redan under 0°. Denna
sänkning är dock så obetydlig, att den för
vanliga tryckförändringar undgår alla
observationer. W. Thomson har funnit, att ett tryck
af 8 atmosfärer sänker smältpunkten till
— 0.057°. Betänker man, att 8 atmosfärer är
ett betydligt tryck, inses lätt, att i alla
vanliga fall kan sägas, att isen smälter vid 0 °.
IX.
516. Hvad förstås med ett ämnes
ledningsförmåga för värme?
Om en järnstång upphettas i sin ena ända,
blir den snart uppvärmd helt och hållet.
Molekylernas svängningar fortplanta sig från
lager till lager, derigenom att en svängande
molekyl sätter sina grannar i vibration. Detta
kallas ledning, och man säger att kropparna
hafva ledningsförmåga.
517. Äro alla kroppar lika goda värmeledare?
Nej; genom en del kroppar fortplantas
värmet hastigt, dessa sägas vara goda
värmeledare; genom andra deremot går det
ytterligt långsamt, dessa kallas dåliga värmeledare.
518. Hvilka ämnen äro goda värmeledare?
Fasta kroppar, och i synnerhet metallerna.
519. Leda alla metaller värmet lika bra?
Nej; emellan dem finnas stora
skiljaktigheter. Efterföljande tabell anger några
metallers ledningsförmåga i förhållande till
silfver, hvars ledningsförmåga betecknas med 100.
| Silfver | — | 100 | Järn | — | 12 |
| Koppar | — | 74 | Bly | — | 9 |
| Guld | — | 53 | Platina | — | 8 |
| Mässing | — | 22 | Nysilfver | — | 6 |
| Tenn | — | 15 | Vismut | — | 2 |
520. Hvilka kroppar äro dåliga värmeledare?
Porösa och pulverformiga ämnen; ämnen
ur djur- och växtverlden; vätskor och gaser.
De flesta ämnen, som användas till kläder
och skydd mot kölden, äro mycket dåliga
värmeledare. Rumford har anställt några
undersökningar i denna fråga och funnit
följande skala, ordnad efter stigande
ledningsförmåga: harskinn, ejderdun, bäfverskinn,
råsiden, fårull, bomull. Andra dåliga
värmeledare äro: sot, kol, aska. Af alla nu
anförda ämnen är således harskinn den
dåligaste värmeledaren (se 542).
521. Hvad är orsaken till, att man kan
hålla en ganska kort brinnande tändsticka
eller lackstång mellan fingrarna, utan
att bränna sig?
Emedan dessa ämnen äro så dåliga
värmeledare, att de kunna vara glödande på ett
ställe, utan att de strax bredvid äro
synnerligen upphettade.
522. Hvarför bränner man sig, om man
berör ena ändan af en kort järnstång,
som är glödande i andra ändan?
Emedan järn är en god värmeledare, så
att värmet fort sprider sig i stången.
523. Huru kan en betäckning af sågspån
skydda ett isupplag från att smälta?
Emedan sågspån af två skäl är en ytterst
dålig värmeledare. Dels är nämligen trä i
och för sig en dålig värmeledare, dels gör
pulverformen det ännu sämre i detta
hänseende. Till följd häraf genomtränger
solvärmet ytterst långsamt sågspånslagret, och
isen bevaras från smältning. I stället för
sågspån kan man med ännu bättre fördel
använda kolstybb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:13:55 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/huru/0127.html
