Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna / 287-288 (1890) Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. - 710. Hvad förstås med hägring?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nedsänkta under den verkliga ytan. Hägringar
förekomma vanligast i de heta länderna, på
stora slätter t. ex. Afrikas öknar, Egypten
m. fl. ställen, eller ock i de kalla hafven
kring polerna. Mellan hägringen i de varma
och i de kalla trakterna finnas en betydlig
skilnad deruti, att i de varma länderna visar
sig hägringen under den verkliga jordytan,
men i polartrakterna synas hägringarna uppe
i luften. Hägringen, sådan den förekommer
i Egypten, förklaras sålunda. Vid lugnt
väder kan det hända, att luftlagren närmast
jordytan, som upphettas betydligt af
utstrålningen från marken och derför äro lättare
än de ofvanför liggande, i alla fall ligga
stilla, utan att stiga i höjden. Under denna
förutsättning kunna ljusstrålarna från ett
någorlunda högt föremål (ett träd, en byggnad
o. s. v.) komma till åskådarens öga på två
vägar.

Fig. 148. Spöket på Brocken.

Först ser ögat C (fig. 149) direkt
palmträdet A; men från A utgå strålar, som, då
de gå nedåt, enligt antagandet komma till
allt tunnare och tunnare luftlager, hvarigenom
strålarne allt mer och mer böjas från
normalen, tills slutligen total reflexion uppstår
vid B, strålen vänder uppåt, så att den
beskrifver bågen ABC. Ögat ser då punkten
A i riktningen CD. Samma gäller om alla
andra punkter af palmträdet, hvarigenom en
upp- och nedvänd bild af palmen synes under
ytan vid D. För den trötte ökenvandraren
upprulla sig bedrägliga bilder af aflägsna
byar och oaser, hvilka likasom spegla sig i
en vidt utbredd, lugn vattenyta. Själfva
jordytan från D och bort mot horisonten är
osynlig; han ser de mera upphöjda partierna direkt
och genom reflexion upp- och nedvända,
alldeles så som vore de belägna i en stor sjö.
Under Napoleons fälttåg i Egypten ledo
soldaterna mycket af dessa synvillor, då de efter
en tröttande marsch sågo palmlundar och
byggnader spegla sig i hvad de trodde vara
en svalkande sjö. Glade påskyndade de sin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>