Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna / 341-342 (1890) Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Magnetism och elektricitet - II. - 793. Huru skall man förklara uppkomsten af de bilder, som blixten stundom inbränner på träffade föremål? - 794. Hvarifrån kommer »svafvel-lukten» vid starka åskslag? - 795. Hvilka kemiska verkningar åstadkommer blixten? - 796. Hvad förstås med »blixtrör»? - 797. Huru är åskledaren inrättad?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en kraftig elektrisk gnista gå genom
guldbladet, i det man förenar A med den ena
beläggningen och B med den andra af en
stor Leydenerflaska. Genom gnistan
förvandlas guldbladet i gasform, gasen genomtränger
öppningarna i porträttet och afsätter sig
såsom svart färg på det hvita sidenbandet.

794. Hvarifrån kommer »svafvel-lukten»
vid starka åskslag?

Från ozon, som bildas, då elektriska
gnistor gå genom luft (762). Det är således ej
någon svafvellukt, fast allmänheten inbillar
sig detta.

795. Hvilka kemiska verkningar
åstadkommer blixten?

Utom den redan omnämda förvandlingen
af syre till ozon bidrager blixten till en
kemisk förening mellan luftens syre och qväfve
till salpetersyrlighet, en gas af
genomträngande, stickande lukt. Vidare verkar blixten
en förening mellan luftens qväfve och vätet
i vattenpartiklarna i luften, hvarigenom bildas
ammoniak. Regnvattnet innehåller ofta spår
af ammoniak, isynnerhet under starka åskväder.

796. Hvad förstås med »blixtrör»?

Fig. 188. Blixtrör.

Rörformiga märken efter blixten, som
stundom bilda sig, då blixten slår ned i
sandig mark (se fig. 188). Blixtrören, som mest
påträffas i Ostpreussen, Cumberland och
Brasilien, äro 10 à 12 meter långa och några
millimeter i inre diameter. Deras insida visar
ett glasartadt utseende och antyder en
smältning och derpå följande stelning af
sandkornen. Rörens yttre diameter är ungefär 5
cm., och dess väggar utgöras af sammansmälta
sandkorn. Blixtrören uppkomma tydligen
derigenom, att gnistan smälter qvartsen i
sandkornen. Man har nämligen lyckats med konst
eftergöra dylika rör, genom att låta en stark
elektrisk gnista slå igenom sand, uppblandad
med klornatrium för att få den lättsmältare.

797. Huru är åskledaren inrättad?

Fig. 189. Åskledare; C jordledning.

Nästan samtidigt med att Franklin hade
uppvisat blixtens elektriska natur angaf han
äfven ett sätt, hvarigenom man skulle kunna
skydda en byggnad mot åskslag. På
byggnadens högsta punkt uppreses en metallstång,
5 à 10 meter hög och minst 2 cm. i
diameter (se fig. 189, T). Stången slutar
upptill med en spets af platina eller förgylld
koppar (P). Nära stångens fästpunkt vid
taket utgår en metall-ledning (C), som utan
afbrott fortsätter utefter taket och väggen ned
i jorden till någon brunn eller annat fuktigt
ställe. Det ligger synnerligen stor vigt
deruppå, att ledningen är fullkomlig, ty i
motsatt fall är åskledaren en mycket farlig anordning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>