Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna / 363-364 (1890) Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Magnetism och elektricitet - III. - 823. Hvad förstås med ett amalgam? - 824. Hvarför amalgameras alltid zinken i ett galvaniskt element? - 825. Hvarför håller sig zinken längre, då den är amalgamerad? - 826. Hvad förstås med en »volt»? - 828. Hvad förstås med strömstyrka? - 829. Hvad förstås med elektriskt ledningsmotstånd? - 830. Hvad förstås med en »ohm»? - 831. Huru förhålla sig de olika metallernas ledningsmotstånd till hvarandra?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

amalgamera en metall, tvättas den först med
saltsyra, hvarigenom oxidhinnan försvinner,
sedan öfverspolas den med vatten och
neddoppas i ett kärl med qvicksilfver, som då
utan vidare angriper metallen och ger den
ett silfverglänsande öfverdrag,

824. Hvarför amalgameras alltid zinken
i ett galvaniskt element?

Emedan derigenom zinkförbrukningen
minskas. Är zinken ej amalgamerad, upplöses
den af svafvelsyran, så länge den står i
vätskan, men amalgameras zinken, angripes den
endast, då strömmen är sluten. För element
som ständigt skola stå i ordning (t. ex. vid
telegrafen, telefonen, elektriska ringledningar
o. s. v.) är detta af stor ekonomisk betydelse,
ty zinken är rätt dyr.

825. Hvarför håller sig zinken längre,
då den är amalgamerad?

Ren zink angripes mycket långsamt af
utspädd svafvelsyra, men den i handeln före-
kommande zinken är nästan alltid förorenad
af inblandad arsenik eller bly. Dessa
föroreningar bilda med zinken galvaniska
element, då zinkplattan nedsättes i syran;
mellan olika punkter af zinkplattan uppstå
elektriska strömmar, hvilka sönderdela vattnet i
svafvelsyran och förorsaka zinkens oxidering,
hvarigenom den lättare angripes af syran.
Genom amalgameringen öfverdrages
zinkplattan med ett likformigt öfverdrag,
föroreningarna skylas, och några strömmar mellan
plattans olika delar förekomma ej. Zinken
angripes då ej, förr än elementet slutes.

826. Hvad förstås med en »volt»?

Dermed menas den af internationela
elektricitetskongressen i Paris 1881 antagna
måttsenheten på den elektromotoriska kraften (813.).
En volt är ungefär 0.95 af elektromotoriska
kraften hos ett Daniells element. Namnet
volt är taget, för att hedra Voltas minne.

827. Huru stor är den elektromotoriska
kraften hos de vanligaste elementen?

Kromsyre-	elementet	2.0	volt
Bunsens	»	1.8	»
Leclanchés	»	1.4	»
Daniells	»	1.0	»

828. Hvad förstås med strömstyrka?

Den elektricitetsmängd, som på
tidsenheten (1 sekund) framgår genom ett tvärsnitt
af en elektrisk ledningsbana.

829. Hvad förstås med elektriskt ledningsmotstånd?

Det hinder, som hvarje kropp sätter för
elektriska strömmen. Ledningsmotståndet
beror på tre saker: ledningsbanans längd, dess
genomskärningsarea eller tvärgenomskärning,
beskaffenheten af den kropp, hvaraf banan
består. Ju längre banan är, ju större är
motståndet; ju tjockare tråden är, d. v. s.
ju större banans genomskärningsyta är, ju
mindre är motståndet; ju bättre ledare för
elektriciteten det ämne är, hvaraf banan
består, ju mindre är motståndet.

830. Hvad förstås med en »ohm»?

Den enhet hvaruti vanligen
ledningsmotståndet uppmätes. Benämningen är tagen
efter den tyske vetenskapsmannen Ohm, som
år 1826 upptäckte en ytterst vigtig lag inom
elektricitetsläran: den s. k. Ohmska lagen
(se nedan). En ohm är ungefär det motstånd,
som en qvicksilfverpelare af 1 meters längd
och 1 qv.mm. genomskärningsyta utöfvar.

831. Huru förhålla sig de olika
metallernas ledningsmotstånd till hvarandra?

Af alla metaller leder sifver bäst,
därnäst koppar o. s. v. Efterföljande tabell
angifver motståndet i ohm hos olika metalltrådar
af en meters längd oh 1 mm. diameter
(ungef. 0.8 qv. mm. genomskärningsarea).

Silfver	0.021	Ohm.
Koppar	0.021	»
Guld	0.027	»
Zink	0.072	»
Järn	0.125	»
Bly	0.252	»
Qvicksilfver	1.225	»

För jämförelses skull kunna vi nämna,
att motståndet hos en pelare rent vatten af
samma dimensioner är enligt Pouillet 90 milli-
oner ohm. En uppblandning med 1/20000

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>