Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kemi - II. (Oorganisk kemi, 1002-1113) - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1102. Hvad förstås med flintglas?
Ett starkt blyhaltigt glas, som användes
till linser i optiska instrument.
1103. Hvad förstås med kronglas?
Ett blyfritt natron-glas, som äfven
användes till linser. Genom att sammansätta
en samlingslins (635) af kronglas med en
spridningslins af flintglas till en enda lins,
får man en s. k. akromatisk lins, d. v. s.
en lins som ger en i kanterna ofärgad bild
af ett lysande föremål.
1104. Huru fås färgadt glas?
Genom att tillsätta vissa metalloxider till
den smälta glasmassan. Så t. ex. färgas
glas violett med brunsten, blått med
koboltoxidul, blågrönt med kopparoxid, gult med
silfver, rubinrödt med guld, buteljgrönt med
järnoxidul.
1105. Hvad förstås med mjölkglas?
Dermed menas hvitt glas, som begagnas
till lampkupor och lampglas. Mjölkglas fås
genom att till vanlig glasmassa sätta benaska,
hvarför glaset äfven kallas benglas.
Benglaset är i genomlysande ljus rödaktigt.
1106. Hvad är emalj?
En lättsmält glasmassa, som inbrännes
på metaller. Genom tillsats af tennsyra blir
emaljen ogenomskinlig. Emaljen färgas ge-
nom samma medel som vanligt glas (se föreg.).
1107. Hvad förstås med strass?
Ett mycket blyrikt och lättsmält glas,
som användes såsom grundmassa för beredning
af konstgjorda ädelstenar.
1108. Huru beredes s. k. härdadt glas?
Genom att hastigt afkyla vanligt glas, då
det befinner sig nära sin smältpunkt, i ett
oljebad, hvars temperatur är ungefär 400°
lägre. Sådant glas är föga ömtåligt för
häftiga temperaturförändringar, men kan ej
skäras med diamant, emedan det då faller sönder
i smulor.
1109. Hvad förstås med vattenglas?
Kalium- eller natriumsilikat. Erhålles
såsom en glaslik massa genom
sammansmältning af pottaska (soda), sand och kol.
Vattenglaset är lösligt i vatten och begagnas
som eldfärg (272), såsom bindemedel eller
kitt vid framställningen af konstgjord
sandsten m. m.
Då vattenglaset användes som kitt, måste
det blandas med något ämne (t. ex. kalcium-
klorid) som gör massan olöslig (genom
bildning af kalciumsilikat). Vattenglaset
användes äfven för att åstadkomma en i luften
varaktig färg på ytterväggar (stereokromi).
1110. Huru etsar man glas?
Genom att utsätta glaset för inverkan af
fluorväte. Glaset som skall etsas öfverdrages
med ett tunt lager af vax eller fernissa, i
hvilket med en skarp spets ritas de figurer
som skola inetsas. Om då flourväte antingen
såsom gas eller såsom flytande syra får
inverka på glaset, angripas de blottade
partierna. På senare tiden har man börjat
använda s. k. sandbläster för glasetsning. Fin
sand drifves i en smal stråle med stor kraft
mot glasytan, hvarvid i glaset uppstå
märken eller gropar efter sandkornen.
1111. Hvarifrån härleder sig det färgade
öfverdrag, som ofta lägger sig på gamla
fönsterrutor?
Vanligt glas i synnerhet det natronhaltiga
är till någon del lösligt i vatten. Luftens
fuktighet upplöser under tidernas lopp alkalit
(natronet eller kalit) i glasmassan, så att
kiselsyra blir fri. Det färgade öfverdraget på
rutan är således ej annat än ett tunt lager
af fast kiselsyra. Färgspelet, som kallas
irisering, är ett interferensfenomen (658) af
samma natur som det en såpbubbla visar.
En dylik färgad hinna aflägsnas från
glaset genom tvättning med kalilut.
Kali-lösningen upplöser kiselsyran och bildar kalium-
silikat eller kali-vattenglas.
1112. Hvad är arsenik?
Arsenik är en metall, som förekommer
antingen gedigen d. v. s. enbart eller ock i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
