- Project Runeberg -  Husmodern / 1935 /
52

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NYHETER FÖR VÅREN

Mod. 1183. En

förtjusande sko, i
ljus beige mocca
med isättning av
Ödla. Knytr<; med
en piffig liten rosen

Mod. 6049.
Denna ovanligt
trevliga varsko finnes
i brun mocca med
äkta Python orm

KUNGSGATAN 4

STOCKHOLM

Husmödrar!

il

Vid besök á

LIVSMEDELSUTSTÄLLNINGEN

(åht daauaa bhod
välkomna till

o. smaka pä marknadens
förnämligaste livsmedel

FRÅN KÖK OCH
VISTHUSBOD

r. j- j mr ttcf ffhr „rh GERTRUD CARLBERG, lärarinnor
Red’Servidd FAaSSÄRHSG EKONOMI i Upsala.

J-iiz.sk publ ock annan zåkod

(Eftertryck förbjudes.)

Vi äta betydligt
mycket mera
frukt nu än för
bara ett tiotal
alsedan. Enligt
uppgifter hämtade från
en av de tabeller,
som socialstyrelsen
utgivit angående
näringsmängdens fördelning på olika

födoämnesgrupper
förbrukade ett
normalhushåll år 1923
1,6 % färsk frukt,
medan samma hushåll år 1933
använde en avsevärt ökad. mängd frukt
nämligen 2,4 %.

Men knappast behöva vi taga några
siffror till hjälp för att förvissa oss om
denna förändring. Det räcker med
erfarenheten. Vi minnas alltför väl hur
sparsamt frukt förekom på matsedeln i
vår barndom. Frukt det var något, som
man åt på sommaren och hösten, tog
in när det kom främmande och som
hörde till de traditionella julgotterna.
Det var ungefär allt.

Från att ha varit lyxmat kan man väl
utan att överdriva säga, att frukt
numera är vars mans vardagsmat,
åtminstone något ditåt. Förändringen beror
naturligtvis på flera omständigheter,
men närmast är det väl läkarna, och
den forskning som står bakom dem, som
lärt oss hur viktigt det är med färsk
frukt, speciellt under vintern. Sedan är
det på oss husmödrar det beror om
vetenskapens resultat på näringsområdet
skall bli omsatt i det dagliga livet.

Men det är inte bara vetenskapen vi
ha att räkna med. Alltemellanåt drar
genom tiden, vad jag skulle vilja
benämna dietiska »lekmannarörelser», som
många känna sig tilltalade av men som
av fackmän anses vara överdrift och
ytterlighet. Vad jag nu närmast tänker
på är råkosten. Tror man att
problemet råkost är ur tiden, bedrar man sig.
Det finns där och sätter myror i
huvudet på en hel del människor, som
inte förmå och inte förstå, att
tillgodogöra sig det bästa av denna lära och
gallra bort slagget.

Min mening är inte att här gå in på
de teorier, som ligga till grund för
rå-kostspörsmålet. Det har så ofta
dryftats, att jag förutsätter, att läsarna äro
inne i det. Jag vill bara erinra om
råkostens rikedom på vitaminer och
salter och att dessa viktiga ämnen kunna
skonas och bevaras i större utsträckning
här, än i den kokta maten. Det är
därför vi böra använda råkost som
lill-lägg till den vanliga maten. Jag skulle
dock tro, att vi redan göra detta och
sedan länge gjort det, långt innan man
uppfunnit namnet råkost. För att ta
några exempel: lägga vi inte
tomatskivor, sallad och gurka, bananer och
äpplen och annan därtill lämplig frukt som
pålägg på våra smörgåsar? Och
därmed äro vi ju mitt inne i råkosten.
Blanda vi ej de delikataste sallader av
färska frukter och färska grönsaker,
olika till karaktär och sammansättning
beroende på om de skola göra tjänst
som förrätt, mellanrätt, efterrätt eller
som ett supplement till en kötträtt. Och
dessa rätter ha blivit så många, att de
utgöra ett helt nytt avsnitt av kokboken.
Vidare använda vi citronsaft i stället för
ättika, för att på så sätt skaffa oss fler
vitaminer; citronsaften är nämligen
särdeles vitaminrik.

Aven den moderna cocktailen av
grapefrukt- och apelsinsaft, vad är den
annat än en utsökt råkost?

Jag tror att agitationen för råkost

haft det goda med sig, att vi fått upp

ögonen för hur tilltalande den färska

frukten är som dessert. De tunga efter-

(Forii. k rid. 46.)

44

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:15:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/husmoder/1935/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free