Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Geijers hustru. Av Lotten Dahlgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GEIJERS HUSTRU
JQtj j2oitz,n 2)ah(yre,n^_,
I mitt föräldrahem talades det ofta och med den största
kärlek och veneration om Geijers hustru, eller moster
Anna Lisa, som hon där alltid benämndes. Själv kan
jag inte minnas henne, då jag ännu var helt liten, när
hon flyttade från Stockholm, men jag älskar att tro, att
jag ibland se tat i hennes knä och blickat upp i det bleka
ansiktet med de fint skurna, allvarliga dragen, och att
hon sett ned på mig med den vemodiga blidhet, som var
henne egen, ett uttryck för den moderliga ömhet, varmed
hon omfattade sin mans systerdotter, som min mor ju var,
och allt vad henne hörde till.
Under åren närmast efter det hon blivit änka, var
professorskan Geijer en ofta återkommande, alltid varmt
välkomnad gäst i vårt hus, efterlämnande där ett stort
tomrum, när hon för alltid drog sina färde. I mina
föräldrars, särskilt i min mors, hjärta och erinring fyllde
hon en så stor plats, att hennes bild genom den muntliga
överföringen konnnit att teckna sig klarare för mitt
medvetande än mångens, med vilken jag under en senare
period av min levnad kommit att stifta en nära personlig
bekantskap.
Efter hennes makes död den 23 april 1847 kan man om
Anna Uisa Geijer, med mera sanning än om de flesta
hustrur, säga, att hennes sol gått ned. Ej nog med att sorgen
och saknaden efter den högt älskade livsföljeslagaren låg
tung över hennes själ, hon mistade med honom hem,
familjekrets, den sociala ställningen, kontakten med den
sfär, där hon under samlivet med tidens största andliga
förare lärt sig söka allt det, som gav livet dess egentliga
blomma och innehåll. Hon blev hem- och rotlös på
jorden.
Det medfödda tungsinnet, ökat genom ett med åren
allt mer tilltagande svårt inre lidande, gjorde de 14 år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
