Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Geijers hustru. Av Lotten Dahlgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erik Gustaf var en präktig pojke, som det tycktes med
goda framtidsutsikter, han skulle kanske med tiden
komma sig fram på den akademiska banan, men inte var han
något passande parti för hans vackra dotter. Han hade
andra, mer acceptabla friare i kikarn. Om inte för annat
så för sin gamle fars skull, som genom en förmögen måg
skulle kunna komma på fötter igen, borde hon slå
tre-männingen från Ransäter ur hågen.
Anna Lisa sväljde sina tårar, för stolt att öppet visa
sina känslor, men sorgen bet sig fast i hennes hjärta, och
hon blev sjuk, mager och blek under denna tid.
Så komma vi till det mångomskrivna
inledningskapitlet i Erik Gustafs och Anna Lisas kärlekssaga, den
där sonunarmorgonen, då en skjutskärra sågs stanna
nedanför den långa till Odensta herrgård ledande allén. Den
resande, en ung man klädd i resmössa, hoppar ur och
riktar sina steg mot den vita byggningen, skymtande
mellan parkens träd. Det är den välkände, den
efterlängtade, den högt älskade. Intet tvivel, att han är stadd
på friarfärd, kommen som det anstår en hövisk yngling
att hos den utvaldas fader anhålla om hennes hand, innan
han tilltror sig att vända sig till henne själv.
Och fänrik Knut var ingen hårdhjärtad fader.
Inför den unge mannens blygsamma och vördnadsfulla
uppträdande ger hans motstånd med sig, de unga konfronteras
med varandra, och när vår magister tidigt följande morgon
åter sitter i skjutskärran för att bege sig ut i vida världen,
är det som förlovad karl med en skär ros, hans Anna läsas
avskedsgåva, som han sedan gömmer, i knapphålet.
En enda kort afton hade de fått vara tillsammans,
sedan sitter hon ensam med sin längtan och sin saknad,
under det att lyckan, ett ögonblick inom räckhåll, åter
flytt sin kos.
Långsamt, mycket långsamt, komma breven från
England. När hon äntligen har dem i sin hand, äro de ej
bestämda för henne ensam, även om adressen bär hennes
namn. Halva Värmland har ju del i dem, de skola
cirkulera bland föräldrar, fränder, grannar och vänner och
läsas av hela världen.
Ett par år efter förlovningen förlorar Anna Lisa det
egentliga, fotfästet i sitt barndomshem. Fadern gifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
