Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trädgården som konst. Från Carl Milles’ villa på Lidingön. Av Einar Rosenborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Efter loggians murpelare klänga vildvin och kaprifolium,
som hänga i hugnande festoner ned längs takkransen.
Även klängrosor frodas här i det soliga lugnet. Pelaren
närmast boningshuset är alldeles täckt av piprankans
breda, rundade blad, längre bort efter husväggen lyser
clematis med skimrande blå blommor, och över loggians
tegeltak lyfter en grupp tallar, nordens pinjer, sina
dekorativa kronor mot rymden.
Att gården har två höjdlägen gör intrycket av dess
lugna skönhet dubbelt rikt och överraskande. Den är
vacker, sedd från den bortre bassängranden, där den
ligger omsluten av terrassmuren och med en bred stentrappa
ledande upp till den av klängväxter överspunna loggian.
Men den är inte mindre vacker, betraktad uppifrån. Här
kommer hela landskapsvidden in i synfältet, och dess
nyckfullt fria och buktande linjer framhäva genom själva
kontrasten den skulpturprydda gårdsarkitekturens klassiska
raklinjighet och rofyllda harmoni. Det enda, som inte
är helt samstämt med totalintrycket, är boningshuset,
vars brant uppåtstigande stil från början bestämts av
tanken på ett dominerande ensamt läge på bergshöjden.
Förhållandena ha ändrat läget, som blivit mera inbyggt,
och en stil, där de horisontella linjerna förhärska i stället
för de vertikala, skulle bättre överensstämma med den
omgivande trädgårdens karaktär. Men vem vet, en
vacker dag kommer kanske Milles att bygga om sitt hus.
Han har tydligen föresatt sig att göra sitt hem till ett av
sina förnämsta konstverk, ett uttryck i stort som i smått
för sin konstnärsvilja, och på denna uppgift lägger han
ned en kärlek, som inte skyr några mödor eller
uppoffringar.
Blicken över bassänggården ut mot Värtan stannar med
särskild tjusning vid en imponerande kolonn med
korintiskt kapitäl, som är rest vid bassängens andra ända.
Den smäckra pelaren, som bär det utspringande
akantus-bladverket likt en majestätisk blomma, ger en härlig vila
åt ögat. Mot den vida landskapsbakgrunden och mot
den höga skyn står den som ett stolt vittnesbörd om
människans himlasträvande skönhetslängtan och skaparkraft.
Kolonnen har sin historia. Jämte en likadan men något
skadad pelare, som fått sin plats på andra sidan huset, in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
