Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REINH. V. RAMSTEDT jr.
== Klädeshandel
Storkyrkobrinken N:o 7, STOCKHOLM
(HÖRNET AF VÄSTERLÅNGGATAN)
rm mw - Skandinaviska Bankens hus.
ka Vitermans Sänghklädesaffär
STORA NYGATAN 11,
STOCKHOLM,
Bruässelmattor, Linoleum- &
Korkmattor, Sängar, Re-
sårmadrasser Tagel- & - -
Krollspintmadrasser,
Sticktäcken, Filtar, Bord-
dukar, Turistsängar, Diva-
ner, Fjäder, & Dun jämte
Tagel Krollspint, Ylleflock
”m, m, samt den mycket omtyckta
Sveastolen.
FOTOGRAFISKT MAGASIN
Rikstel. 1244,
Atelierkameror
N Turistkameror
| Förstorings-
nr
i apparater
av Magne-
G. & H. HASSELBLAD !
finnonsera
Annonser mottagas å
HVAR 8 DAGS Expeditioner:
Stockholm, Lilla Vattugatan
24; Göteborg, Lilla Torget 2.
i Annonserna böra vara in-
lämnade senast 10 dagar
Egyptisk Cigarrett
I bärtlanmeet.
J. SAPOSNIKOFF
; ; sium V ar 8 ) å före det nummers utgif-
EF SVERSKA HANDKAMEROR lampor ningsdatum de äro afsedda
För Skolor, Förelå gar och tl S SA a
sekommenderas vår: cikhöltiga öv ar art införas uti.
SCIOPTIKON.
ÖK B A F R Ä RÖK Vid rekvisitioner
af enkla exefuplar
Look here! direkt från expedi-
tionen af HVAR 8 DAG bör likvid i frimärken insändas,
Att sända postförskott å 10 öre kostar i porto 19 öre.
Silfvermedalj i
Stockholm 1897.
Silfvermedalj i
Stockholm 1897.
J. P. Löfberg & Co,
Pianofabrik
34 Malmskilnadsgatan
STOCKHOLM.
ALLM: TELEFON 895.
Tillverkning och försäljning al
Flyglar och Pianinon af utmärkt be:
skaffenhet.
Reparationer emoltagas.
Gamla Pianon tagas i utbyte.
steleton 206 & 4 GÖTBBORG.
sar friska och krya i sitt knä. Med en moders om-
sorg pysslade hon om dem de första dagarne, till
dess de någorlunda kunde reda sig själfva.
Ja, gumman var konstig på många sätt och vis.
En dag mötte jag henne i alléen på väg upp
till köket. 5
»Hör nu, Inga Lena», sporde jag, »hur gammal
kan Inga Lena egentligen vara vid det här laget?»
Gumman satte ned sina spannar och antog en
fundersam min;
»Ja, ge mej sis, sade hon, »ve” Micklesmässa
förra året skref syster mi te’ mej å frågte hur gam-
mal ja va, å då tyckte ja” allt, ja skulle ta’ reda
påt för en gängs skull i alla fall. Så geck ja te
prästafrua, för si prästen va” bortrest, å hon så ätter
i hanses böcker, å där sto’ de’, å så skref hon opp’et
’på en lapp. Ja, han kan själf läsa’t, för här har ja
lappen», slutade hon och drog upp en gammal, flottig
portmonnä, i hvars djup lappen låg gömd.
»70 år! Då är ju Inga-Lena bara barnet än.
Vänta till dess hon kommer uppåt hundratalet, då
kan hon börja tala om ålder».
| Inga Lena var änka.
Det var väl mer än trettio år sedan hennes man
dog. Han efterlämnade hustrun och en liten pojke,
och. dessutom endast en gammal fårskinnspäls, hvilken
gumman troget bevarade som ett minne. En gång om
året hade hon pälsen ute till vädring, men dessemel-
lan låg den omsorgsfullt insvept i gamla tidningar.
Hvart sonen tagit vägen, visste ingen.
Inga-Lena själf tycktes hafva någon kunskap därom.
Troligen hade förhållandet emellan henne och sonen
ej varit godt, ty, så snart man förde honom på tal,
teg gumman envist. Hennes ansikte fick då ett hårdt,
Icke ens:
kallt uttryck, som med sitt tysta språk liksom ville
uttala en förbannelse öfver hans minne. Men hvad
han brutit mot henne, behöll hon obevekligt inom sig.
Inga-Lena gjorde äfven små affärer ibland. Sä-
den och potatisen, som ingick i hennes stat på går-
den, sålde hon till dem, som hade ett större eller
mindre antal hungriga barnmunnar att fylla. Själf
skaffade hon sig mat uppe i herregårdsköket, där
den godhjärtade hushållerskan plockade åt henne hvad
hon kunde af kvarlelvorna i skafferiet.
Småpojkarna drefvo mycket med Inga-Lena, hvil-
ken de i alla afseenden sökte förarga. Än förföljde
de från någon dold plats gumman med stenkastning,
än gömde de hennes träskor eller strödde ärter på
golfvet i det skumma hönshuset, för att Hon skulle
falla omkull.
Hade någon kyckling dött, lade de sig i bu-
skarne och pepo för att göra gumman både arg och
trött under fruktlöst sökande efter kycklingspipandets
upphof. =.
Att Inga-Lenas lynne under dylika omständig-
heter blef miserabelt, var ju ej att undra på.
+ & or
Hösten hade gjort sitt inträde med kulna dagar,
regn och blåst. Bladen hade fallit af träden och
täckte redan marken i Råbyholms allé. Det var på
kvällen. Som vanligt gick Inga-Lena ner för att gifva
grisarne deras aftonvard. Vinden dref de torra löfven
i hvirflande ringdans rundt gummans ben. Ryggen
böjdes djupare under ansträngningen att komma fram
i blåsten.
Gumman såg ej riktigt kry ut. Ansiktet var
ovanligt blekt, och ögonen hade ett uttryck af trött-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
