Hvar 8 dag / Årg. 1 (1899/1900) / 7 (1899-1933) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ermack, världens starkaste fartyg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ermack lyftad af två kranar.

ERMACK, VÄRLDENS STARKASTE FARTYG.

Den mänskliga civilisationen har i alla tider
segerrikt bekämpat de blinda naturkrafterna.
Våra äldsta förfäder hackade med sin
flintyxa hål på isen och fiskade därigenom.

Från detta primitiva sätt att krossa isen med
stenyxa till våra dagars moderna isbrytare är ett
långt steg och ända finnes mellan dem en viss
analogi. Äfven ha isbrytarne haft att genomgå en
lång utvecklingshistoria i likhet med alla andra
uppfinningar.

Den isbrytare vi gå att beskrifva beställdes
af vice amiral Makaroff för ryska regeringens
räkning hos den stora Tynefirman Sir W. G.
Armstrong, Whitworth & Co., och har fått namnet
Ermack.

Ermack är försedd med dubbla propellrar såväl
för- som akterut och är det starkaste fartyg, som
hittills konstruerats för isbrytande. Om man
tänker sig ett skeppsskrof af stål, 305 fot långt, 71
fot bredt, 42 fot djupt, med 8,000 tons
deplace-ment och hvilket är i stånd att, framdrifvet af en
maskinstyrka motsvarande 12,000 hästkrafter, löpa
till storms mot en 10 fot tjock ismassa utan att
taga skada, kan man få en aning om hvad Ermack
verkligen är.

Som synes af illustrationen är den yttre formen,
hvad fören och aktern beträffar, äfvenså
propellernas placering, helt olika andra fartygs. Dess främre
del är bj-ggd af solidt gjutstål.

Man kan förmoda att en isbrytare skulle borra
sig i isen, krossa den och bryta den undan genom
sin stora styrka, men så är ej fallet. En verklig
isbrytare bryter ej upp isen, den bryter ned den.
Såväl midskepps som för- och akteröfver, finnes
det ej enda vinkel eller utstående kant, i hvilken
isen kan få fäste. Sidornas ytor äro runda som
ett äpple, i afsikt att bjuda isen minsta möjliga
hållpunkt.

En hvalfiskfångare kan under stundom blifva
fastfrusen och »sönderskrufvad» af isen. Något
sådant kan ej hända Ermack. Om den fastnar
mellan tvenne ismassor, skall den höja sig sakta,
men säkert och utan att ens få en rispa. Emel-

lertid kan den pumpa alla tankar fulla af vatten
och isen skall då nödgas bära en tyngd af tio
millioner kilogram eller ock gifva vika. Troligen
ger den sig.

Men Ermack har ännu ett godt medel att
försvaga isen, nämligen med tillhjälp af propellerna
i fören. En tillfällighet ledde till upptäckten
af denna konstruktion. En isbrytare blef vid ett
tillfälle fastfrusen och kaptenen sökte forcera isen,
men förgäfves. Då slog han back och se — isen
gaf vika. Man insåg nu att propellern sög undan
vattnet under isen och på så sätt gjorde den
svagare och lättare att genombryta. Detta är
anledningen hvarför Ermack har propellrar såväl
för-som akterut. Det är ej heller möjligt att isen skall
kunna krossa Ermack, ty då skulle den lika väl
kunna krossa en solid stålmassa af samma storlek,
och ännu har naturen ej frambringat en is med
denna oerhörda styrka.

Ermack är ett dubbelt skepp från början till
slut och dess tvenne skrof äro förbundna med så
starka mellanbalkar, att den är faktiskt osårbar,
under det att fartyget på samma gång omöjligen
kan sjunka. Det är deladt i 48 afdelningar af
absolut vattentäta skott, hvilkas goda styrka
nogsamt har pröfvats.

Se här ett annat prof. Om Ermack placerades
längs en kaj och om kettingar från tvenne 4,000
tons lyftkranar applicerades om fören och aktern,
skulle den kunna lyftas upp ur vattnet och hänga
rak som en järnstång. Före toge man samma
ma-terialprof med det starkaste fartyg i engelska
flottan, så skulle det störta samman af sin egen
vikt som om det vore b}rggdt af papp.

Det är klart, att en så kollosal kropp som
denna, skulle vara till föga nytta utan muskler af
proportionerlig styrka. En ångares muskler bestå
af hans maskiner, axlar och propellrar. Ermack
har fyra ångmaskiner som lämna drifkraft, tre akter
öfver och en för öfver. Hvar och en af dessa
utvecklar 3,000 hästkrafter och förses med ånga af
sex dubbeleldade pannor. Propellrarne äro af
nickelstål och betydligt starkare än pansarfartygens.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>