Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DET HOTANDE KRIGET.
Den strid, som i öfver hundra år förts mellan
engelsmän och holländare i Sydafrika, synes
nu skola upptagas för femte gången. När
detta skrifves väntas krigsutbrottet när som hälst
och möjligheten för en fredlig lösning af
tvistemålen är nästan utesluten. Ett egendomligt
sammanträffande, om det första kriget efter
fredskonferensen i Haag skulle utbryta mellan
holländare och det stolta Albion, som så gärna velat
kallas ett frihetens land!
*
I slutet af förra
århundradet eröfrade
engelsmännen
Kapkolonien från holländarne
och dessa utvandrade
till Natal.
Engelsmännen följde efter
och togo äfven detta
land, hvarpå
holländarne gingo vesterut
och grundade
Oranjefristaten. År 1843
bemäktigade sig England
detta land. Så drogo
holländarne norr om
floden Waal (trans
Waal) och grundade
för fjärde gången en
bonderepublik. År 1854
hade England erkänt
Oranje och Transvaal
som fria stater, men
1877 proklamerades det
engelska protektoratet.
 |
President Krüger på predikstolen. |
Transvaal hade då
fått till president den
1825 i Calesberg i
Kapkolonien födde
holländske bondsonen
Paul Krüger. Denne
högt begåfvade man hade tillsammans med Prætorius
och Joubert varit de, hvilka anfört det stora »tåget»
till Transvaal, och 1872 valdes han till president. Då
engelsmännen 1880 råkade i ett synnerligen
olyckligt krig med zulukungen Zetewayo, begagnade
Krüger tillfället och förklarade Transvaal själfständigt.
En engelsk här sändes mot boerna, men general
Joubert omringade den vid Majuba Hill, nedsköt
och afväpnade engelsmännen — och landet var
fritt. I traktaten af den 27 febr. 1884 erkände
Gladstone Oranjes och Transvaals oberoende.
Engelsmännen ha sedan under ledning af Cecil
Rhodes, »Sydafrikas Napoleon», tagit alla länder
som ligga omkring Transvaal: Betschualand i
vester, Zululand i öster och Matabeleland — det
nuvarande »Rhodesia» — i norr. Officielt klagar
nu England öfver att »uitlanders», utom Transvaal
födda, ej ha några politiska rättigheter och att
holländarne ha ett dynamitmonopol, som skadar
engelsmännen. Men officielt talas aldrig om de
där rika guldgrufvorna i Transvaal, till hvilka
Cecil Rhodes har ett så godt öga.
Boernas president, »Oom Paul» som han
kallas, är nu 74 år. Denne gamle man, som är en
religiös puritan hvilken
aldrig dricker annat
än kaffe och mjölk,
styr sin lilla stat med
verkligt geni. Han är
inkarnationen af den
holländsk-afrikanske
boern, med dennes
religiositet,
förnöjsamhet, flit, uthållighet och
brinnande kärlek till
fädernesland och frihet.
Landet är rikt och
fruktbart. Holländarne
äro mestadels bönder
och lefva på farmar,
som föda tusentals kor
och får. Utländingarne
ha tagit grufvorna i
besittning och drifva
dem med kaffrer till
arbetskraft.
Hufvudstaden är Prætoria,
uppkallad efter
Krügers gamle vän,
holländarnes »Moses»,
Prætorius. Moses är död,
men Aron — d. v. s.
Krüger — lefver ännu
och — för att fullfölja
liknelsen — äfven Josua finnes i lifvet, den gamle
general Joubert. Det var han, som slog
engelsmännen 81 vid Majuba Hill och d:r Jameson 1895
utanför Johannesburg. Nu står han åter färdig att
värja sitt land.
*
Den tid och energi, som Krüger får öfver,
använder han till att predika. När han tröttnat på
att författa depescher till England och telegrafera
nyheter till amerikanska tidningar, utarbetar han
predikningar, hvilkas hufvudsakliga innehåll är
utfall mot engelsmännen och försäkringar om att
Vår Herre utan tvifvel står på boernas sida. På
söndagen håller han dessa predikningar i den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Dec 21 14:35:55 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hvar8dag/1/0056.html