Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alexander III:s bro under byggnad.
HUR MAN BYGGER PÅ PARISUTSTÄLLNINGEN.
j^/Jed febril fart bedrifvas nu arbetena på det
ofantliga utställningsområdet i Paris. När
man går där i ett kaos af järnställningar och
him-melshöga byggnadsskelett frågar man sig: Skall
detta hinna bli färdigt? Alla ingeniörerna säga:
»Ja — om, om det icke blir sträjk. Får arbetet
gå sin jämna gång, bli vi färdiga på slaget».
Utställningar braka ju aldrig vara färdiga på
öppningsdagen. The Worlds’ Fair i Chicago var
ganska oregelbunden den I maj 1893 och först
långt fram i juni strålade den i full glans.
Utställningen i Berlin 1896 lyckades ej ha tak på
byggnaderna när käjsaren kom, hvarför h. m:t
med ett kraftigt »Donnerwetter!» svängde om på
klacken. Men de franska arkitekterna lofva
be-stämdt, att utställningen år 1900 äfven i detta
afseende skall blifva allenastående.
Skall man tala om arbetena på utställningen
måste man börja ett godt stycke innan man
kommer till utställningsterrängens plank. Utställningen
1889 var besökt af 38 mill. besökande och redan
då var det svårt att befordra alla fram och
tillbaka. Nu väntar man minst 55 å 60 mill.
besökande och man har måst bekväma sig till att
bygga den stora underjordiska stadsbanan Le
métropolitain, hvilken som en väldig midgårdsorm
slingrar sig under Paris. Det är på denna
järnväg millionerna skola befordras ut till
utställningen.
Hela utställningen är delad i två afdelningar,
en på hvar sin sida om Seine. De förenas af
Alexander III:s bro, hvilken, som skalden Hérédia
sade, skall förena icke blott två stränder utan två
folk. På högra stranden, från Place de la
Concorde och ut mot Champs Elysées reser sig den
väldiga ingångsportalen, och där det nu rifna
Industripalatset låg skall konsthallen vara. Denna
skall bli stående kvar efter expositionen. Längs
Seinekajen upp till Almaplatsen sträcker sig
»Gamla Paris», en ytterst intressant och stiltrogen
bild af ett par gator från 14 århundradets
Paris. På den ej vidare stora terrängen mellan
Seine och Champs Elysées har det gjorts plats för
det stora palatset för konstindistrien. Fortsätter man
vidare mot vester kommer man till den andra af
utställningens brännpunkter: Trocadero. Omkring
denna jättebyggnad gruppera sig de stora
koloniala och orientaliska utställningarne såväl från
Frankrikes egna kolonier som från Kina, Japan,
Turkiet, Marocko och Indien och från Englands
alla besittningar.
De två broarne, Alexander den III:s och Pont
de Jena föra oss öfver på andra stranden och här
mötes ögat först af Förenta staternas praktfulla
palats och den stora byggnaden för maritima
utställningar. Omkring Eiffeltornet ha vi
utställningens tredje stora punkt. Här ligger
byggnaderna för ingeniörskonst, transportmedel, kläder
metallurgi, kemi, elektricitet — en förtjusande
vacker byggnad — grufdrift och maskinbyggeri.
För detta senare har man ännu kvar den kolossala
maskinhallen från 1889.
Spridda öfver hela området ligga vidare,
ända ut till invalidesplanaden och förstaden
Grenelles, de olika ländernas byggnader, Sverige,
Norge, Danmark, Tyskland, Spanien, Italien,
Ryssland, Grekland o. s. v., o. s. v., tills man ytterst
ute vid »invaliden» finner Rumänien och
Trans-vaal. Man förvånas ej så litet, när man ser att
t. o. m. länder som Transvaal och Tripolis ha råd
att bygga sina egna palats.
* *
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
