Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GULDTÖRSTENS OFFER.
Af S. H. Merriman.
Öfversättning för Hvar 8 Dag.
I hvarje nummer lämnas ett kort sammandrag af följetongens innehåll allt ifrån dess början.
I första kapitlet omtalas professor von Holzens vandring genom några trånga, ruskiga gator i Haag, i afsikt att aflägga
ett besök hos en döende. Af denne köper professorn för tusen gulden ett dyrbart recept. När den sjuke dragit sin sista suck,
tager professorn pängarne ur hans hand och stoppar dem tillbaka i sin plånbok.
Andra kapitlet börjar med en skildring af ett sammanträffande mellan den från Indien som segrande hjälte återvändande
major White och en gammal bekant till honom, Tony Cornish, en modärn man ur societeten. De följas åt till den senares
onkel lord Ferriby, för att hälsa på husets unga dotter miss Joan. De finna henne upptagen med arbete för ett
välgörenhetsföre-tag till fromma för manufakturistbiträden. Välgörenheten går ut på att förmå folk att på lördags e. m. låna ut sin velociped till
fattiga biträden. Miss Joan omtalar lordens senaste välgörenhetsprojekt. Det är en stor internationell affär, som har till mål att
lindra malgamitarbetarnes svåra lott.
I tredje kapitlet har herrskapet Ferribys en »at home*, hvarvid lorden framlägger denna sin plan. Som medlemmar af
direktionen föreslås och antages med acklamation lorden, Tony Cornish, major White, upphofsmannen till projektet mr Percy
Roden och professor von Holzen.
Fjärde kapitlet återgifver att börja med sn interiör af det gamla diplomathotellet »Vieux Doelen» i Haag. En mrs Vansittart,
som reser med sin kammarjungfru, gör här bekantskap med mr Percy Roden för hvars stora projekt hon v.sar sig lifligt
intresserad. Detsamma går ut på att samla ihop alla malgamitarbetare och bygga en fabrik åt dem, i afsigt att förse hela världen
med malgamit, ett för papperstillverkningen oumbärligt ämne.;
»Och hvar ämna ni bygga denna fabrik?»
frågade mrs Vansittart, som väl förstod hvar den
fina gränsen skulle dragas mellan vänligt intresse
och vulgär nyfikenhet. De två äro hvarandra
närmare än man vanligen misstänker.
»Här i Holland», var svaret. »Jag har nästan
bestämt stället — på dynerna norr om
Scheve-ningen. Det är därför jag vistas i Haag. Af
många orsaker är denna kust passande. Vi kunna
tillgodogöra oss kanalsystemet och hafva ett direkt
aflopp till hafvet för vårt affall, hvilket är
nödvändigt. Jag måste bo i Haag — min syster och
jag»- .
»Ah, nr har en syster?» sade mrs Vansittart,
i det hon vände sig i sin stol och såg på honom.
En kvinnas intresse för en mans företag blir alltid
koncentreradt på den punkt, då en annan kvinna
kommer med.
»Ja».
»Ogift?»
»Ja. Dorothy är ogift».
Mrs Vansittart gjorde ett par små lifliga
nick-ningar med hufvudet.
»Jag undrar två saker», sade hon, »om hon är
lik er och om hon är intresserad i denna plan.
Men jag undrar ännu något mera. Är hon vacker,
mr Roden ?»
»Ja, jag tycker att hon vacker».
»Det gläder mig. Jag tycker om när flickor
äro vackra. Det gör deras lif desto mer intressant
— för andra, bien entendu, men icke för dem
själfva. De lyckligaste kvinnor, jag kännt, ha
varit fula. Men kanske er syster blir både
vacker och lycklig. Det skulle vara så roligt och
så sällsynt, mr Roden. Jag längtar att få göra
hennes bekantskap. Jag bor i Haag, som ni vet.
Jag har ett hus på Park Straat och bor här på
hotellet endast medan jag har målare hemma.
Tillåter ni att jag hälsar på er syster, när hon
kommer till er?»
»Vi äro ytterst tacksamma», sade Roden.
Mrs Vansittart hade stigit upp med en hastig
blick på sin klocka och mr Roden reste sig också.
»Jag är högst intresserad af er plan», sade
hon. »Mycket mer än jag kan tala om. Det är
så upplifvande att finna välgörenhet i så nära
förbindelse med praktiskt sundt förnuft. Jag tror att
ni skall uträtta ett stort verk, mr Roden».
»Jag gör hvad jag kan», svarade han med en
bugning.
(Forts från n:o 6).
»Och mr von Holzen», frågade mrs Vansittart
och stannade ett ögonblick innan hon gick mot
dörren, »ledes äfven mr vori Holzen endast af
filantropiska bevekelsegrunder?»
»Hm — ja, det tror jag. Fast naturligtvis han,
liksom jag, skall ha sin lön. Kanske han dock
är mera intresserad för malgamit ur vetenskaplig
synpunkt».
»Ah, ja, ur vetenskaplig synpunkt naturligtvis.
God natt, mr Roden».
Och hon lämnade honom.
Femte Kapitlet.
“Den som säljes är mindre en
slaf än den som skänker bort sigu.
afsdimman blåste öfver Maas’ släta yta där
floden är bred och grtind. En ångare, som
låg förankrad i kanalen ful och orörlig, lät
gång efter annan höra en grymtande varning,
under det att en pojke med vantklädda händer
ringde på fördäcksklockan doft och enformigt.
Vinden blåste från sydost och dref framför sig den
oändliga tjockan, hvilken blef hängande i riggen
som små isbitar. På kommandobrj-ggan stod den
holländska lotsen filosofiskt på sin post, liknande
en stor bomullsbal, insvept i en stor halsduk och
och iklädd mössa med öronlappar. Bredvid honom
gick kaptenen, som tänkte på bolagets turlista,
med hastiga och otåliga steg. Dimman dref fyra
eller fem engelska mil i timman, men dess förråd
syntes outtömligt. Det låg i Scheldedälderna — en
dimma som hänger öfver Holland nästan hela vintern.
Ångarens däck var betäckt med is, öfver hvilken
man strött sand. Passagerarne höllo sig nere i den
varma salongen. Endast den blåfrusne pojken vid
klockan stod på däck. Emellanåt sprang en af
vakten från köket till skansen med en panna
rykande kaffe. Fartyget hade legat för ankar sedan
daggryningen och ljudet af andra klockor och
hvisselpipor på längre och närmare håll gåfvo
tydligt tillkänna, att det icke var ensamt i dessa
farvatten. Det aflägsna tutandet från en ångare, som
forsigtigt kom krypande från Rotterdam, syntes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>