Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN PATENTENS ÅRHUNDRADE.
Det nittonde århundradet, ångans och
elektricitetens, må väl med allra största skäl kallas
de praktiska uppfinningarnes århundrade,
paten-ternas sekel! Den största patentbyrå i världen är
utan gensägelse Förenta staternas, hvilken
mo-därna stat ju kan bland sina undersåtar räkna den
stora majoriteten af uppfinnare. Bland de
tusentals modeller af föremål, på hvilka man under
årens lopp sökt patent och hvilka förvaras i
amerikanska regeringens patentkontor i Washington,
finnas helt naturligt en hel mängd saker af stort
kulturhistoriskt intresse.
Den första skrifmaskinen.
Den första skrifmaskinen, det första
tvättbrädet, den första symaskinen, den första
telegrafapparaten, den första telefonen, den första
båglampan och den första glödlampan — alla dessa
saker, som haft större eller mindre betydelse för
nittonde århundradets kultur, finnas här samlade på ett
ställe. Det är nästan otroligt att alla dessa
föremål, hvilka för icke så många år sedan endast
funnos till i uppfinnarens hjärna eller i den
ofullständiga form, i hvilken de här synas, så hastigt
blifvit oumbärliga för vår generation.
Mycket intressant är det att se hur många
olika stadier de nämda uppfinningarne fått
genomgå, innan de kunde tillfredsställa de kraf man
ställde på dem.
Den första symaskinen.
Den första telegrafen.
I det groft tillskurna trästycke, på hvars ena
trappstegformigt förfärdigade sida det sitter en rad
af bokstafstangenter, känner man igen
grundstommen till skrifmaskinen. Hur långt är det icke från
denna träkloss till de eleganta förnicklade
apparater som nu pingla och knäppa i hvarje tidsenligt
kontor.
Och symaskinen! Hur löjlig skola icke vår
tids damer finna denna invecklade mekanik, som
vid ringaste missöde kom nästan hjälplöst i olag!
I de modärna symaskinerna finnes så godt som
intet maskineri — endast några axlar, koncentriska
skifvor och enkla hjul, som man nästan behöfver
vara ett geni för att kunna förstöra.
Den första telefonen.
Uppfinnaren af principen för skrifmaskinen är
mr R. T. P. Allen i Kentucky och han erhöll
patent på densamma år 1876. Nu finnas, som
bekant, en mängd skrifmaskiner, af olika typer
fastän byggda på samma idé, i marknaden.
Det är allmänt kändt, att telefonen i dess
första skepnad framställdes af Alex. Graham Bell
1876 — precis tjugo år efter sedan professor Morse
begärt patent på telegraf apparaten. »Telefon» är
emellertid ett nybildadt ord, i det Bell
ursprungligen endast kallade sin apparat för »en förbättring
af telegrafien».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
