Hvar 8 dag / Årg. 1 (1899/1900) / 222 (1899-1933) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Generallöjtnant lord Methuen.

»Tag mig med! Pappa». (Efter en fotografi af en afskedsscen mellan en skotsk högländare och hans lilla dotter)

BILDER FRÅN KRIGET.

Det blef en dyster julhelg för månget engelskt
hem. I stället för segerbulletiner brakte
telegrafen kort före den stora helgens inbrott
jobsposter om nya motgångar och nederlag för
engelsmännen, om stor manspillan och massor af
blesserade. Enligt hvad vi veta när detta skrifves, är
det konstateradt att de brittiska förlusterna i sin
helhet uppgå till 7,630 officerare och soldater
dödade, sårade och saknade. Af dessa ha likväl blott
5,777 anmälts af sina respektive regementen.
Re-gementslistorna visa, att 728 officerare och soldater
hafva fallit i striden eller dött af sina sår, 2,784
man hafva saknats eller tillfångatagits.

Den förste öfverbefälhafvaren för de engelska
trupperna i Afrika, sir Henry Redvers Buller, hade
rykte om sig att vara en duglig härförare, men han
har icke uppfyllt de förhoppningar, man satte till
honom. Det skulle ha varit hans uppgift, att efter
expeditionskårens utskeppning låta dem operera i en
enda riktning och på en afgörande punkt, I England
var man af den åsikten, att denna afgörande trakt
var Natal, emedan motståndarens hufvudstyrka
stod där. Men general Buller var af en annan
åsigt. I stället för att göra sin fulla kraft gällande
på en punkt, delade han sina stridskrafter i tre
olika riktningar och eftersträfvade tre olika mål.
Han ville undsätta Kimberley och skickade lord
Methuen dit med 10,000 man, han ville kväfva de
hotande afrikander-upproren i Caplandet och rensa
kolonien från boerna, och han anförtrodde denna
uppgift åt generalerna French och Gatacre.
Slutligen ville han undsätta Ladysmith och uppbröt
själf dit i spetsen för 15,000 man. Följden af denna
splittring var, att Methuen blef slagen vid
Maggersfontein, Gatacre vid Stormberg och Buller
själf vid Colenso.

Den nye öfverbefälhafvaren, lord Roberts of
Kandahar, står nu i sitt 67:de lefnadsår. Han har
redan kämpat i det indiska upproret, därefter 1868
i kriget mot kejsar Theodor af Abbyssinien och
år 1878 i det afghanska kriget, där han eröfrade
Kabul. Han är kommendör af Bathorden och
Indiens stjerna.

I de lyckönskningar, som i den engelska
prässen ägnas den nye öfverbefälhafvaren, blanda sig
hjärtliga sympatibetygelser, ty just i det ögonblick,
då Sydafrikas öde lades i hans hand, erhöll han
underrättelsen om, att hans ende son, löjtnant vid
King Royal Rifles, stupat i slaget vid Tugela.

Sirdaren, lord Kitchener, lord Roberts’
närmaste man, är 49 år gammal och bekant för den
duglighet, som han ådagalagt under operationerna vid
Nilen. Ar 1892 fick han befälet öfver de egyptiska
trupperna mot khalifens tappre emir Osman
Digma. Kort därefter utnämdes han till Sirdar och
ledde i denna egenskap de långvariga
operationerna uppför Nilen. Efter Omdurmans bekanta
intagande utnämdes han till lord of Chartum and
Aspall och erhöll en dotation af parlamentet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>