Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN UTMÄRKT MIMIKER.
TEXT TILL VIDSTÅENDE PLANSCH
Af A. JONASON.
nder en utrikesresa sistlidne höst förde
mig mina vägar till den i preussiska
regeringsområdet Merseburg belägna staden
Halle an der Saale. Denna stad eger ett
för sin storlek — den räknar något öfver
100,000 invånare — synnerligt friskt
pulserande industrielt lif och är äfven en viktig
knytpunkt för de tyska jernbanorna i dessa
trakter, men något särskildt lockande för
den resande äger den just icke och man
afbryter ej sin resa där, utan specifik
artledning. Men det var just en sådan jag hade.
Min resa företogs i fotografiskt syfte och för
den fotografiska världen äger Halle ej ringa
betydelse. Dels finner man här den största
förlagsfirman för fotografisk litteratur i
Tyskland, ja, kanske i hela världen, Wilhelm Knapp,
dels har här sin verksamhet en fotograf, Fritz
Möller, hvilken med rätta åtnjuter anseende
som en af de allra främsta inom facket i hela
Tyskland, och detta vill säga något, ty
fotografien står i Tyskland högt, såväl i
porträtt-branchen som i fråga om
reproduktionstekniken.
Jag hade hört mycket talas om Fritz*
Möllers duglighet och äfven sett prof derpå,
men man fick först den rätta uppfattningen
af honom genom att göra hans personliga
bekantskap. Han hade nyss kommit sig i
ordning i ett af honom nyuppfördt ståtligt hus,
beläget i stadens förnämsta trakt, i grannskapet
af universitetet, arkeologiska museet, posthuset
och den synnerligt vackra teatern, och han hade
här från botten- till takvåningen ordnat för
sig på ett sätt, som kunde komma ens
fotografiska hjärta att klappa i väsentligt ökad
takt. Men ehuru jag till fullo senterade allt
detta, imponerade dock i första hand på mig
Möllers personlighet. Snart insåg jag ock
till fullo, hvarpå det beror, att man af
porträtten från hans atelier så angenämt
berö-res af det naturliga uttrycket, den osökta
poseringen. Han är nämligen utrustad med
en skarpblick, som genast är på det klara
med ett ansiktes karaktäristik, en persons
egendomligheter och han begagnar sig häraf
vid »sittningen» på ett sätt, som väl sällan
eller aldrig misslyckas. Denna skarpblick är
följden af studier i mimiskt afseende, hvilka
omfatta alla uttryck, alla stämningar, alla
känslointryck, och han förmår icke allenast
uppfatta detta, han är äfven mannen, att
själf med sitt rörliga ansikte återgifva det.
Han har roat sig med att till en tafla
sammanfatta sina otaliga »gubbar», och det är
af denna tafla, däraf jag kom i besittning af
ett exemplar, vi här se en reproduktion.
Gifvetvis kan i förminskningen ej fullt tydligt
framstå mimikerns öfverlägsenhet, men redan
antalet bilder å taflan tala ett vältaligt språk.
Han börjar med att presentera sin person i
så att säga hvilande tillstånd, visar derefter
anletsdragens och framför allt munnens
vex-lingar vid uttalandet af alfabetets bokstäfver
och öfvergår därefter till framställandet af
alla tänkbara uttryck och stämningar. Till
sist visar han, hur hans’dödsmask torde konnna
att te sig, och ville man vitza på kuppen,
kunde man väl säga, att denna bild är mest
lik. Till ledning i anatomiskt hänseende
upptager taflan slutligen ett människohufvud
i »skinnadt» skick samt en dödskalle. Att
Fritz Möller icke setat modell för dessa, torde
vara öfverflödigt »att nämna. I sanning, en
man med sådana" egenskaper vore en
ovärderliga hjälp vid ordnandet af min-försvaret.
(Eftertryck förbjudes.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
