Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EMIL SJÖGREN.
Det förefaller mig, ehuru jag ej rätt minnes
hvar, som om jag sett denne vår i allra
främsta ledet stående, geniale tonsättare någonstädes
kallas en »svensk Schumann». Därmed må nu
vara hur som hälst, säkert är, att benämningen är
ganska adekvat och att den af de klassiske
mästarn e, med hvilken Emil Sjögren har mest
gemensamt af kynne och uppfattning är den store,
djupgående lyrikern Robert Schumann.
Men Sjögren har ock hos sig något äkta både
personligt och nationellt — han är, för att tala med
en framstående kritiker, en af dessa lyckliga,
individuellt utpräglade konstnärsnaturer, hvilka väl
taga intryck från andra, som hvarje vaket sinne
gör, men hvilka assimilera dessa intryck med sig så
innerligt, att man sällan kommer på dem med
någon reminiscens, knappt ens någon likhet i stil,
eller åtminstone hafva de, om så sker, likväl alltid
något öfvervägande friskt och eget att komma med.
Det är, som sagdt, något specifikt icke blott
nordiskt utan äfven svenskt hos Sjögren. Det
är i hans musik icke det hårda, norska trotset hos
en Grieg, en Sinding, det är fastmera något af den
djupa, svenska malmklangen och af det något
tungsinta, drömmande nationella vemodet.
Isynnerhet framträda dessa egenskaper i de
verk, som ock äro hans hufvudsakliga: hans sånger.
Dessa äro väl för en hvar, som något idkar musik,
och som närer något intresse för vår nationella
tonkonst, så pass välkända, att ett närmare ingående
på dem tör vara onödigt. Hvem känner ej »Ro,
ro . . . », »Af maanestraaler natten væver . . . »,
»Bergmanden», »I drömmen är du mig nära», —
alla de andra att förtiga! Vi känna dem
säkerligen alla. Hvad man däremot måhända ej gjort
fullt klart för sig, det är, att vi i dessa sånger äga
en verklig nationell skatt, ett af de vackraste och
mest äkta uttrycken, för hvad som någonsin rört
sig inom ett svenskt sångarbröst. Detta torde först
då ingå i allmänna medvetandet, då »Emil Sjögrens
samlade sånger» utkomma. Vi önska af hjärtat,
att de snart må se dagen; de äro ett nationalverk
så godt som något!
* *’
* •
Johan Gustaf Emil Sjögren är född i
Stockholm den 16 juli 1853.* Efter att ha genomgått
fyra elementarklasser kom han som biträde i
Dann-ströms musikhandel och idkade samtidigt 1869—74
studier vid konservatoriet, hufvudsakligen lärande
orgel- och pianospel, hvaremot
kompositionstudierna för den gamle formalistiske Herman Behrens
ej ville taga någon riktig fart. Ar 1877 väckte
emellertid hans andra sånghäfte med
»Bergmanden», framburen af Johannes Elmblads mäktiga
stämma, betydligt uppseende och gjorde hans namn
kändt äfven utom Sverige. Under åren 1879—
80 studerade Sjögren i Berlin kontrapunkt och
komposition under den berömde Kiel samt orgel
för Haupt. Vid denna tid vann han ock
musikaliska konstföreningens pris för sina
Tannhäuser-sånger, som på ett genialt sätt i toner tolkar
Drach-manns glödande, passionerade ord, och med
pianohäftet »Erotikon» segrade han 1883 öfver 40
rivaler i den skandinaviska kompositionstäfligen i
Köpenhamn.
Utom ofvannämnda kompositioner framhålla
vi hans tvänne präktiga violsonater i g-moll och
e-moll, hvilka ock burit hans namn vida omkring,
samt af pianokompositionerna »På vandring»,
»Tankar från fordom och nu». Det går för öfrigt genom
Sjögrens pianosaker något af denna säregna
instrumentala klang, något af pianosak par préférence,
som man exempelvis finner hos Chopin.
Understödd af mäcenater har Sjögren
företagit flere utländska studieresor och har alltjämt
gått framåt i konstnärlig utveckling och mognad,
hvarom de senast i julas utkomna sångerna och
de präktiga lyriska pianostyckena, bland hvilka
särskildt må nämnas den Stenhammar tillägnade
»Nordisk dityramb», bära fullgodt vittnesbörd.
:*s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
