Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERRNS PARAPLY
»Erkänn, min fru, att det är mycket
egendomligt af herr Oreille att icke af oss begära någon
ersättning för en skada å 500 francs, under det han
gör anspråk på 5 å 6 francs för lagning af ett
paraply.»
Hon lät ej skrämma sig.
»Förlåt, min herre, de 500 francs gällde herr
Oreilles kassa, men skadan å 20 francs angår min.»
Han insåg att han ej kunde bli henne kvitt
och endast skulle förlora en dyrbar tid. Han
frågade därför resigneradt:
»Vill ni ha godheten tala om för mig, hur
olyckan skedde?»
Hon hade segrat och började berätta:
»Det var så, herr direktör, att jag i tamburen
har ett paraplyställ af brons. Där ställde jag
paraplyt här om dagen när jag kom hem. Jag får
inte glömma nämna att öfver stället är en hylla
med ett ljus och en tändsticksask. Jag tar ett par
tändstickor, tänder på en — den slocknar. Jag
tänder på en till, men den vill inte brinna. Jag
försöker en tredje — samma historia. Till slut
lyckades det mig med fjärde stickan att tända
ljuset. Därpå gick jag in för att gå till sängs. Efter
en kvart tycker jag mig känna brandrök. För eld
har jag alltid hyst panisk förskräckelse. Och
sedan den där eldsvådan lefver jag i pinsam spänning
för en ny olycka. Jag stiger således upp igen,
snokar som er jagthund och finner att det är eld i
mitt paraply. Sannolikt hade en tändsticka fallit
ned i det.»
Direktören ville ha slut på saken.
»Hur högt taxeras skadan?»
Hon teg ett ögonblick, då hon ej vågade
upp-gifva en bestämd summa. Därpå sade hon med
en ansats till ädelmod:
»Låt själf laga den. Jag litar fullkomligt på
er, min herre.»
Han afslog bestämdt.
»Min bästa fru, det kan jag inte. Var så god
säg hvad ni vill ha för den!»
»Kunna vi inte göra så: Jag går med
paraplyt till affären och låter kläda öfver det med
godt varaktigt siden. Går ni in därpå?»
»Ja visst, min fru. Saken är uppgjord. Här
är en lapp som ni har att lämna i kassan där nere,
så får ni er utgift ersatt.»
Och han gaf fru Oreille ett kort, som hon
hastigt grep. Hon steg upp, tackade och lämnade
rummet. Hon störtade ned för trappan, af fruktan
att han skulle kunna ångra sig.
Nu gick hon med lätta steg från Rue de Rivoli
och sökte efter en elegant paraplyaffär. Till slut
stannade hon framför en, funderade ett ögonblick,
går därpå in och säger med bestämd röst:
»Det här paraplyt skall klädas öfver med
bästa siden, det bästa ni har. Det gör ingenting
hvad det kostar!» J ^ jg
TELEFONERING per STÄNGSELTRÅD.)
\J i äro med rätta mycket stolta öfver den
ut-’ veckling det svenska telefonväsendet nått,
och Sverige kan med skäl skryta öfver att i
den vägen vara the leading nation. Hvarje år
Telefonering pr stängseltråd.
gästa* utländskaC» telefonstuderande» vårt land för
att tillgodogöra] sig våra erfarenhetsrön å detta
område.
Någon gång kommer emellertid också utifrån
till oss en telefonnyhet, som kan vara af tillräckligt
praktiskt värde för att ej bli med en axelryckning
förbigången! Så finna vi i en amerikansk tidning
en illustration med beskrifning af ett billigt
telefonsystem som farmarne i Indiana hittat på och
medels hvilket man på ganska stora afstånd
meddelar sig med hvarandra alldeles utmärkt —
medels den taggiga, galvaniserade stängseltråd som
skiljer de olika egorna. Uppfinnaren mr C. Alley
i Pendleton, Ind., är säker på att detta
telefonsystem är det enda i sitt slag. Ledningen är 14
eng. mil lång med fem stationer, däraf två i
Anderson, två i Pendleton och en i Ingalls. Den
består af stängslets öfversta tråd, hvilken försetts
med gummiöfverdrag af färg. Vid vägöfvergångar
o. d. går ledningen antingen under jorden eller,
som synes å bilden, medels två stänger i luften.
Man ser just här mr Alley själf »telefonera in till
sta’n», hvilket går för sig från hvilken plats som
hälst genom applicerande vid tråden af den
transportabla tal- och mottagningsapparaten. Till och
med när stängselpålarne äro fuktade af
morgondaggen — i hvilket tillstånd de äro minst lämpliga
för telefonering kan man telefonera på ända
till 8 eng. mils afstånd.
Traktens alla farmare ha redan bildat
»stäng-seltelefonföreningar». Af hvilken nytta de kunna
vara, bevisas t. ex. däraf att Wagner Glass Company,
som har sitt kontor i staden Anderson, dagligen
telefonerar till sitt bruk vid Ingalls, tretton eng.
mil därifrån. Underhållskostnaden går endast till
omkring 100 dollars om året och därtill kommer
fördelen af att linien nästan aldrig är »upptagen.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
