Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ingen amerikansk guldkung eller
förnäm engelsk lord har med större
belåtenhet gjort sig en modärn
oceanångares komfort till godo, än den vi
erforo vid ombordstigandet å vår lilla
farkost, hvars befälhafvare var
gemytligheten själf och kom oss att genom
sin personliga älskvärdhet, utan
ringaste knot, öfverse med båtens, låtom
oss säga — anspråkslöshet. Den stack
ut i Svansfjorden och svansade åstad
med nog så god fart. Redan när vi
efter en stund hunnit in i
Hjerterud-sunden fingo vi en uppfattning om,
hur vacker den väg var, som vi hade
att tillryggalägga. Första slussen
uppnås vid UpperuJ. Dimensionerna stöta
mera på docka än på sluss, ty 4
meters bredd, 30 meters längd och 1,6
meters djup svarar väl föga emot,
hvad man är van att föreställa sig
ifråga om djdika trafikmedel.
»Var snäll och håll inte fingrarne
utanför relingen», varnade kaptenen, »för här är
så smalt, att skutan jämt och nätt klarar sig».
Efter den upplysningen förstår den ärade
läsaren lätt hur vår ångares format är beskaffadt.
Så fara vi åter öfver ett par smärre sjöar och
komma nu till kanalens intressantaste del,
anläggningen vid Håfverud. Härom har så mycket
skrif-vits i resehandböcker och turisttidskrifter, att jag
ej skall utbreda mig i ämnet utan nöja mig med
att hänvisa till illustrationerna. Fyra slussar och
den allbekanta aqvadukten, Nils Ericsons måhända
mäktigaste verk, skola här passeras och därtill
åtgår bortåt en timma. Man har sålunda god tid
att begifva sig i land för att under vandringen från
nedre till öfre slussen blifva i tillfälle göra den
härliga omgifvande naturens närmare bekantskap.
Valet är inte lätt! Man vill gärna från fartyget
följa dess märkvärdiga passage och äfven se hur
denna ter sig från land. Att göra båda delarna
samtidigt stöter på oöfvervinneliga svårigheter, vi
måste således besluta oss för ettdera och välja
promenaden.
Våldsamt brusar forsen, som skall kringgås,
fram! Länge står man tveksam hur man här skulle
anlägga slussen. På ena sidan det väldiga fallet,
hvars botten gjort all tanke på ett vattenarbete
Slussning på djupet.
Håfreströms bruk.
omöjlig; på andia sidan lade de höga, branta
berg-väggarne ett oöfverstigligt hinder i vägen. Det
var då frih. Ericson fick den djärfva tanken, att
konstruera en järnlåda (aquadukt) hvilken ledde
tvärt öfver svårigheterna och genom hvilken
ångaren fördes in, utförande en på samma gång
luft-och vattenfärd.
Våra illustrationer åskådliggöra detta och själfva
befinna vi oss högt uppe på berget å en
utsiktsplats, därifrån vi ha en vid blick öfver forsen och
till höger längst upp skönjes »Capella», just
inkommen i järnlådan. Längst borta i fonden synes
Håfreströms bruk, hvilket en följande illustration
visar tydligare.
Så ha vi »Capella» i sin förnedring och i sin
upphöjelse, djupt nere i en sluss och på väg till
den nästa. De väcka till eftertanke dessa bilder.
De visa, huruledes det går utför och uppför här
i världen; hur man lyckas komma sig upp och
vinna inflytande om man förstår hålla sig au niveau
med de öfre lagren. De säga oss, huru man genom
att kringgå svårigheterna, säkrare räddar sig från
fall, än genom att trotsa den o. s. v.
Vi befinna oss åter ombord och passera ånyo
några mindre sjöar, s. k. höljor, för att därpå
uppnå Laxsjön. Vägen är förtjusande och speciellt
biter sig fast i minnet Långbron, från
hvilken utbreder sig en tafla, så
pittoresk att man aldrig vill slita
blic-karne från densamma. Men ännu
återstå intryck af oförgätligaste slag.
Exempelvis när det vidtbekanta
Wærn-ska godset Baldersnäs sticker fram,
dominerande beläget på en långt
framskjutande halfö. En landstigning
måste här göras och en promenad i
godsets vidsträckta, ståtliga park företagas.
Vid själfva landningsbryggan
varse-blefvo vi några gamla hederliga
kanoner, hvilka dock te sig ytterst
fredligt i sitt förrostade skick och säkert
ej göra anspråk på att bli betraktade
som ställets väin.
Inklämdt mellan bärg och lummig
grönska se vi midt emot Billingsfors
med sin stora trämassefabrik och andra
industriella verk. Här slutar vid
sextiden på eftermiddagen vår färd för
dagen och här taga vi nattkvarter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
