Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
_£>KOTTSBELRG
VECKANS[
PORTRÄTTGALLERI
Professor O. E. Lundholm.
Professor Oscar Eugen
Lund-holm har efter 17 års
verksamhet som lektor vid Tekniska
skolan i Malmö i dagarne
till-trädt sin nya läraresyssla som
professor i maskinlära vid
Tekniska högskolan i Stockholm.
Professor L. är född i
Stockholm den 4 april 1852, genomgick
Teknologiska institutet, var elev
•vid Motala verkstad 1871—75,
därefter 1875—82 anställd vid
Gäfle mek. verkstad som
maskin-uppsättare, verkmästare och
konstruktör och utnämdes till lektor
vid Tekn. skolan i Malmö 1883.
Huru fruktbärande hans
verksamhet här varit, påpekades
sär-skildt i det tal, som af ingeniör
R. F. Berg hölls vid
Ingeniörs-klubbens i Malmö afskedsfäst den
23 aug. för professor L., hvilken
inlagt så stora förtjänster om
den sydsvenska industrien.
Särskildt inom Skånska
Inge-niörklubben har L. tagit en
verksam andel såsom skattmästare
och styrelseledamot. Därjämte
har han såsom den flitigaste
föredragshållaren utöfvat en i hög
grad väckande verksamhet. Redan
1889 talade han för den direkta
samfärdseln med Tyskland och
år 1894 tog han initiativ till
Angpanneföreningarne till skydd
för arbetarne, trefnad och båtnad
för ägarne, fördel för industrien
och landet. Tanken härpå var
visserligen mellansvensk, men
antog här sin rätta gestalt och
man fick redan året efter till
stånd Södra Sveriges
Ångpanne-förening, oaktadt inga lagar
tvingade därtill, medan däremot
Danmark med sin lagstiftning
icke kunde åstadkomma något
dylikt och Tyskland endast något
underlägset.
A. Th. Schram. j-
Den 9 aug. afled i Stockholttn
f. d. provinsialläkaren i
Helsingborgs distrikt med. lic. Alfred
Theodor Schram i en ålder af
65 år.
Provinsialläkaren Schram var
född i Upsala den 21 febr. 1835
samt son af sysslomannen vid
domkyrkan därstädes Johan
Gustaf Schram (tillhörande en från
provinsen Sachsen i Preussen
efter sjuåriga krigets slut under
konung Adolf Fredriks regering
till Sverige öfverflyttad släkt) och
dennes maka Maria Sofia
Sundberg. Under 1857 års
koleraepidemi tjänstgjorde S. på hösten
inom Upsala län såsom extra
läkare och var 1858—59 amanuens
vid akademiska sjukhuset i Upsala.
Efter att åren 1861—64 ha varit
stipendiat i flottan samt
tjänstgjort såsom uppbördsläkare 1862
—63 å korvetten »Najaden» under
expeditionen till Medelhafvet,
ingick S. på den civila läkarebanan
och utnämndes till
provinsialläkare 1864 i Söderåkra distrikt,
1877 i Örebro distrikt och 1887
i Helsingborgs distrikt. Från
provinsialläkaretjänsten tog han
1895 afsked med pension, hvar-
efter han bosatte sig i
hufvud-staden.
I besittning af goda medicinska
kunskaper var d:r Schram i sin
krafts dagar en af våra mera kända
och ansedda provinsialläkare:
St’skonens sorg delas ock af
en tillgifven vänkrets.
J. D. Smitt, f
Lektorn vid högre allmänna
läroverket i Vestervik Johan
Daniel Smitt afled den 17 aug. å
Oscar Fredriksborg, där han för
tillfället vistades hos sin son.
Lektor Smitt var född 1835.
Han blef student i Lund 1851
och fil. doktor 1859. Aren 1860
—61 var han t. f. professor
därstädes och utnämdes 1862 till
lektor i Vestervik. Här grundade
han ock Vesterviks flickskola, vid
hvilken han sedan 1876 var
studierektor. ’
Lektor Smitt var en lika
skicklig som af sina disciplar aktad och
•varmt älskad lärare.- »Han var en
af våra otmärktaste lärare i
matematik», hafva dödsrunorna om
honom mält, ochlärjungarne hyste
äfven en rent afgudande
beundran för hans förmåga. Han
förstod att hos sina gossar ingjuta
ett alldeles ovanligt intresse för
detta gemenligen såsom svårt och
»torrt» betraktade ämne, och hans
älskvärda, vördnadsvärda person-
lighet gjorde honom varmt af
hållen. Mycket godt verkade han för
visso bland den uppväxande
ungdomen, och i sin graf följes han af
de tacksammaste känslor. Sent
skall hans minne förgätas hos
hans många lärjungar.
BREFLÅD A’.
Abonnent. Den berörda uppskakande händelsen vilja vi icke på något sätt återkalla i
minnet. Vi undvika för resten att illustrera dylika hemska tilldragelser.
Bokälskare. Vår tidning har goda skäl ej vilja hörsamma Eder framställning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
