Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 10, den 6 december 1908 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PER-BONDESSON.
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
Svensken har en beklaglig vana att härma efter.
När kejsar Wilhelm säger, att Tyska rikets framtid
ligger på hafvet, ligger det tyvärr svensken allt för
nära att tänka sig, att det samma är fallet med hans
eget land. Vare långt från oss att vilja förneka, att
äfven vi svenskar hafva vackra segrar att vinna på
sjöfartens och handelns såväl som på industriens, den
massframbringandes såväl som den konstidkandes,
område, men den sanningen lära vi icke komma ifrån,
att närmast ligger det svenska folkets framtid i den
svenska jorden. Brukades denna jord som den borde,
skulle vår utrikes handel kunna uppvisa ett
export-öfverskott icke blott såsom för närvarande af smör,
utan ock af öfriga ladugårdsprodukter och spannmål
af hvilka nu betydande införselöfverskott belasta vår
utländska betalningsbalans. Icke minst den
nuvarande betrycksperioden för vår industri är ägnad att
lära oss, att vårt land i verkligheten är ett förlofvadt
land, där mjölk och honung flyta, blott vi själfva så vilja.
Som den store norske skalden sjunger:
Her er sommersol nok
her er saedejord nok
bare vi, bare vi have kjcerlighed nok.
Det är endast få af vårt lands, enkannerligen vår
landsbygds, befolkning denna sanning har gått upp
för. En af dem är den världsbekante skånske
landtman, hvars bild i dag pryder H. 8. D:s första sida.
Per Bondesson föddes i Svalöf den 10 dec. 1843
och fyller sålunda på torsdag 65 år. Hans föräldrar,
enkelt bondfolk, voro ägare af det hemman, han i
närvarande stund fortfarande bebor, fastän ägorna
numera afrundats. Trots 1842 års folkskolestadga var
det under hans uppväxt klent beställdt med
skolundervisningen. Den unge Per fick bortsedt från
nattvardsläsningen icke åtnjuta sådan mer än under två
månaders tid: som andra allmogebarn togs han, så
snart de späda krafterna det tilläto, i anspråk för
jordbrukets behof. Och jordbruket vann från början
hans kärlek. De kunskaper, han icke inhämtat
under barndomen, förvärfvade han, utrustad med ett
godt hufvud och mycket praktiskt förstånd, som han
var, utan svårighet under den framskridnas ålder, då
insikten om deras värde för lifvet gaf inhämtandet
vingar. Så kom det sig, att den unge energiske
bonden i Svalöf blef en föregångare vid det skånska
jordbrukets lämpande efter teknikens framsteg. Ännu
i början på 1870-talet var spannmålsodlingen
hufvudsaken i den skånska landtmannahushållningen, på
herrgårdarne och alldeles enstaka bondhemman när.
Redan innan den stora krisen på spannmålsmarknaden
inträdde, insåg Per Bondesson emellertid, att häruti
måste ske en förändring med ökadt betonande af
husdjursskötseln. År 1876 igångsatte han så det lilla
mejeri, som sedan dess utvecklat sig till landets
största. Länge dröjde det icke, förr än det visade
sig, att mejeri-idén hade framtiden för sig och
"Svalöf" blef på detta sätt redan då ett föredöme och en
vägvisare för det skånska landtbruket i gemen på
detta för hvarje landtbruk grundläggande område:
det var då och har alltid varit en glädje för Per
Bondesson att meddela åt andra de resultat, han lyckats
uppnå, utan fruktan för den konkurrens, han
därigenom kunnat bidraga att framkalla, snarare i glädje att
vinna medtäflare och öfverträffa dem. Betecknande
i detta hänseende är, att, trots andelsprincipens
seger på det skånska mejeriväsendets område i
Öfrigt, Bondessons uppköpsmejeri icke blott behållit sin
motståndskraft, utan ock som ofvan nämndes varit i
stånd att häfda sin ställning som det kvantitativt
största smör- och ost-tillverkningsverket inom riket.
Med mejeriets upprättande framställde sig
emellertid tvenne spörsmål, båda af samma vikt för det in-
tensiva jordbruket. Det ena var: huru tillgodogöra
sig mejeriets affallsprodukter, kärnmjölk och vassle?
Det andra: huru åstadkomma fördelaktigast möjliga
mjölkproduktion? I båda riktningarne blef Per
Bondesson en föregångsman.
I senare hänseendet kanske dock icke banbrytande.
För nötkreatursafvelns höjande hade sedan länge
arbetats i Skåne både genom hushållningssällskapen
och framför allt på de större gårdar, som redan på
1860-talet sett sig i stånd att upprätta egna
"herrgårdsmejerier". Men detta hindrar icke, att
Bondesson äfven på detta område blef en initiativtagare och
väckare som få, framför allt därigenom att hans
ladugård blef en för de medelstora och mindre
jordbrukarne lätt tillgänglig förevisningsplats, där
erfarenheter af stundom ganska dyrköpta försök af ägaren
beredvilligt framlades. För närvarande’håller
Bondesson svartbrokig låglandsras, som förvärfvats dels från
den ansedda Borreby-stammen — skåningarne
berömma sig för närvarande af att äga vackrare
exemplar af låglandsrasen än holländarne själfva — dels
genom omedelbar införsel från Westfriesland.
Per Bondessons förnämsta berömmelse på
afvels-området tillhör emellertid svinskötseln. I detta
hänseende hade nämligen hvarken i Skåne eller öfriga
Sverige något nämnvärdt uträttats, när han ingrep och
genom försöksafvel med Berkshire, Tamworth,
Poland-China, Yorkshire och andra raser konstaterade, att
den sistnämda genom snabb tillväxt och ett godt och
tillfredsställande slaktutbyte var de öfriga öfverlägsen
med hänsyn till det bruk, hvartill denna afvel vid
mejerihandtering såsom i Skåne kan förekomma.
Sva-löfsstammen af dessa "stora, hvita, engelska svin",
såsom den riktiga benämningen lär lyda, har i Sverige
under de senaste årtiondena intagit och intager ännu
den främsta platsen bland afvelssvin. Från
Bondessons svinstallar — det är inom parentes en lika stor
fröjd att besöka dem med deras 1,500 invånare på
grund af deras renlighet och djurens skönhet, som
det är att taga den mönstergilla ladugården i
betraktande — ha försäljningar skett icke blott till så godt
som alla delar i vårt land, utan äfven till Norge,
Danmark, Tyskland och Österrike.
I den besöksbok, som Bondesson upplagt, finner
man för öfrigt namn icke blott från dessa länder, och
andra europeiska, såsom Nederländerna, Belgien och
England, utan ock från så fjärran delar af världen^som
Kina, Japan och Australien, ett förhällande, som
motiverar vår ofvan häfda beteckning af honom som
världsbekant.
Det förvånar icke, att en man med denna
initiativrikedom och med denna i grund och botten
fullkomligt oegenyttiga verksamhet till jordbruksnäringens
fromma också tagits i anspråk för allmänna värf. Lange
har han varit landstingsman och under 18 år har han
representerat Malmöhus län i Första kammaren, en af
dess icke alltför talrika odalmannarepresentanter. I
denna egenskap har han dock med sitt stillsamma
kynne mindre framträdt. När han på sin tid röstade
mot majstullens borttagande i trots af det intresse,
svinafveln bort hafva af förslagets framgång, blef han
utsatt för mycket klander. Anledningen därtill är
emellertid ej svår att finna: han fruktade att skada
landtman, som i motsats mot honom ännu i
span-målstullarne sökte’ sitt förnämsta skydd och i
majstullens upphäfvande sågo inledningen till
skyddssystemets kullkastande.
På sextiofemårsdagen skola välönskningar till Per
Bondesson i Svalöf, oberoende af partiståndpunkt,
ingå från alla delar af vårt land, med uttalande af
förhoppning om ännu många års framgångsrikt och
lyckosamt arbete i det svenska jordbrukets, tjänst.
— 146 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
