Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 32, den 9 maj 1909 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VICTOR GUSTAF BALCK.
mLPOrnnÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
I dagarne har genom pressen gått ett meddelande,
att den internationella kommittén för de Olympiska
spelen tilldelat det s. .k. Olympiska diplomet åt tre
män, hvilka för hvad de uträttat, skattas högt af all
världens idrottsmän, nämligen grefve Zeppelin, d:r
Jean Qiarcot, den bekante polarforskaren, samt
svensken, öfverste Victor Gustaf Balck. Utmärkelsen
anses motsvara ett hedersledamotskap i den
internationella Olympiska kommittén. Ungefär samtidigt
kommer underrättelsen, att öfverste Balck efter
uppnådd pensionsålder afgått från den ställning som
föreståndare för Gymnastiska centralinstitutet, han för
fyra år sedan efter prof. L. M. Törnqvist öfvertog.
Victor Balck pensionsmässig! Ingen kan tro det,
när han ser den resliga gestalten med den spänstiga
hållningen och den ungdomliga lifligheten i rörelser
och tal. Helt visst vore det också för tidigt att
såsom för mången vid denna ålder sker redan nu rista
minnesrunan färdig. Men den svenska ungdomen
begagnar sig girna af denna anhaltstation på vägen
för att ännu en gång bringa honom ett tack för hvad
hon är honom skyldig och för den heder, han genom
sin verksamhet beredt det svenska namnet.
För Victor Balcks lefnadsbana har förut i denna
tidskrift (II: 21) redogjorts, och här skall blott erinras
om densamma i dess gröfsta konturer. Född i
Karlskrona den 25 april 1844, ägnade han sig först åt
sjömannens yrke, i det han från sitt tolfte till sextonde
år seglade med ett svenskt, handelsfartyg. Det är
väl icke förmätet att antaga, att just härunder
grundlades eller åtminstone befästes hans sinne för
frilufts-lif och fri idrott. Återkommen till hemlandet antogs
han 1861, efter aflagd examen, till kadett vid
krigsakademien å Karlberg. . Här väcktes hans intresse för
gymnastik och fäktning, han lämnade flottan för
armén och genomgick, sedan han 1866 utnämnts till
underlöjtnant vid Nerikes regemente, en fullständig
kurs vid Gymnastiska centralinstitutet i pedagogisk,
militär och medicinsk gymnastik. 1870—72 var han
gymnastiklärare vid kavalleriets ridskola å Strömsholm
och begagnade sig af tillfället att nu äfven förvärfva
sig en grundlig utbildning i ridning. Sedan dess har
han oafbrutet verkat som undervisare vid
Centralinstitutet, sedan 1887 som ordinarie Öfverlärare i
militärgymnastik och fäktning, sedan 1907, som ofvan
nämndes, äfven som föreståndare. Jämsides härmed
gick hans militära befordran: 1884 uppnådde han
kaptens grad, 1894 majors, blef 1900 öfverstelöjtnant och
utnämndes 1904 till öfverste i armén.
Balcks egentliga betydelse ligger emellertid som allom
är veterligt utanför detta officiella verksamhetsfält
Ingen har som han bidragit att föra gymnastiken från
skolorna och armén ut i det allmänna medborgerliga
lifvet. Ingen har uträttat så mycket som han för att
genom uppvisningar göra den svenska gymnastiken
känd och erkänd inom utlandet — man låte blott blic-1
ken glida öfver de många segrar han vunnit alltifrån’
den första vid gymnastikfesten i Briissel 1877 intill
den senaste vid de olympiska täflingarne i London.
Han har gifvit uppslaget åt den svenska
gymnastikens första prässorgan: "Tidskrift för gymnastik" (1874).
Men framför allt - ingen har såsom han väckt den
svenska ungdomens hänförelse för alla de olika slag
af fri idrott, hvilka just nu stå i begrepp att såsom
aldrig tillförene bli en hela folkets tillhörighet: rodd
och skridskoåkning, skidlöpning och friluftslekar, den
ena idrottsgrenen såväl som den andra har njutit
förmånen af hans väckande understöd och kraftiga
handtag af hans organisatoriska förmåga. Man behöfver
blött tänka på sådana framträdande moment i det
svenska idrottslif vet som Riksförbundets stiftande och
anordnandet af de Nordiska spelen sajnt Sveriges så
framgångsrika deltagande i de internationella olympi-
ska för att göra sig en föreställning om hvilken
grundläggande betydelse Balck haft på detta område.
Alla jämförelser halta och det vore måhända icke
tillbörligt att påstå, att i Sverige Balck för detta
sekelskifte betydt detsamma som Per Henrik Ling för
det förra. Därtill har deras verksamhet gått i för olika
riktning. Måhända har dock, när man rätt
tänker efter, något annat icke yarit möjligt.
Tidsomständigheterna hafva varit så olikartade. För Ling gällde
det framför allt som en hjärtesak att hos ett i
vällef-nad försoffadt släkte väcka den slumrande
nordmannakraften till ny håg icke minst för krigisk bardalek.
Det gick icke som han helt säkert drömde: Gylfe
bröt aldrig upp för att vinna den röfvade Aura
igen. Men han återinsatte den fysiska uppfostran på
den plats, hvarifrån den blott alltför länge varit
undanträngd, och han inlade ovansklig ära genom att
bygga upp den på den rationella grund, den dittills
fått umbära. Balck fann före sig Lings verk. Han
hade framför sig ett ungdomsmaterial, färdigt för
ytterligare utveckling, ingalunda försoffadt, men utsatt för
faran att kväfvas i industrialismens och en af en
kraftig ekonomisk utveckling alstrad njutningslystnads
armar. Räddningen här måste sökas i fältropet: ut i
det fria och sporren till fältropets efterföljd i vädjan
till den individuella kraftutvecklingen på tättingens
grund som motsats mot fabriksarbetets nivellerande
enformighet.
Det torde komma att vi$a sig, att Victor Gustaf
Balcks insatser i det svenska idrottslifv.et just
härutinnan skola få sin verkliga historiska betydelse, och
att hans namn just i kraft häraf skall omstrålas af ära,
långt efter det att alla olympiska lagrar redan vissnat
och glansen af segerprisen sedan länge förbleknat.
VEGA-MONUMENT I ITALIEN.
K«*r fotografi „ Klichi, Bengt SH^r^mr,
MONUMENT ÖFVER FRAMLIDNE LÖJTNANTEN I
ITALIENSKA FLOTTAN GIACOMO BOVE. som deltog i
Vegaex-peditionen 1878-80, aftäckt den 18 april å hans graf i Acqui,
norra Italien. Skulpteradt af Eugen Baroni.
— 498 -■
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
