Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 34, den 23 maj 1909 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKATTER UR DJUPET.
Den som första gången, på ut- eller ingående vid Göta älfs utlopp passerar det flytande sjömärke
som utmärker det s. k. Göteborgsgrundet ej långt från Älfsborgs fästning, har icke kunnat underlåta att
söka utforska dess betydelse, och då erfarit att "det var där ostindiefararen sjönk’.
Ur mer än hundrasextioårig graf ha nu de skatter af äkta ostindiskt porslin bärgats, man förut
förgäfves sökt frånrycka hafvet. Ej mindre än 4,300 olika pjäser ha upptagits, däiibland också — så när
som på större pjäser — hela serviser, och äro dessa nu i bärgarnes ägo, sedan de dock dessförinnan måst
undergå förtunning — efter 1909 års tulltaxa — en procedur som väl är enastående i tullverkets historia.
De svenska Ostindiska kompanierna erhöllo sina
första privilegier den 14 juni 1731. Den första oktrojen
varade 1731—1746, den andra utlöpte 1766, den tredje
1786, den fjärde 1806 och den femte 1821, hvilken
sistnämda oktroj kompaniet dock ej fick fullt begagna
sig af, ty motigheter af alla slag mötte, handeln blef
föga lönande och affären afvecklades helt och hållet
år 1813.
Under kompaniernas hela tid afgingo till Kina
inalles 132 expeditioner. Resornas mål var i allmänhet
Kanton, och hvarje resa beräknades i regeln fordra
18 månader — skulle Surate äfven anlöpas åtgingo 30.
Af skeppen gingo 8 totalt förlorade, däribland det
som för dagen har aktuellt intresse, nämligen skeppet
.Götheborg", kapten Askbom.
Detta hade gjort tvenne lyckade resor, dock icke
utan äfventyr. Då det under en resa år 1741 varpå
höjden af Teneriffa, mötte det ett engelskt örlogsskepp
om 24 kanoner, fördt af en lord Forrester. Ehuru
kapten Askbom för engelsmannen uppvisade sina
doku-menter "och gjorde all möjlig reda för sin resa"
bemöttes han och besättningen med "allehanda ovanliga
otidigheter och hotelser" samt tvungos att följa det
engelska skeppet till Madeira. Efter ett långt dröjs-
mål här blef väl skeppet frigifvet, men från detsamma
fördes med våld en passagerare, som stigit ombord i
Cadix, där fartyget, såsom vanligt var, intagit
åtskilliga förfriskningar och försett sig med i Ostindien
gångbart mynt. Anledningen till denna våldsgärning
var att nämde person, hvars namn var Edvard Rotte,
enligt engelsmännens påstående var spanjor (England
förde vid denna tid krig med Spanien). Äfven hans
bagage hade förts i land och bland detta funnos 30
st. pänningpåsar, innehållande 30,000 spanska piaster.
Mannen var emellertid fransman och hade en broder,
som i Kanton var superkarg för det franska Ostindiska
kompaniet, och till denne skulle pängarne föras.
Fåfängt protesterade den svenske kaptenen mot ett
sådant våld. Kompaniet begärde att Kgl. Maj:t skulle
fordra ersättning för den skada och kostnad som
härigenom förorsakats det. Fartyget hade nämligen af
engelsmännen kvarhållits en hel månad och därigenom
tvungits att intaga ny proviant för en summa af 362,436
rees. Dessutom begärdes, att Rotte och hans
persedlar skulle reklameras. Huruvida någon ersättning kunde
erhållas känner man icke. Händelsen visar emellertid,
huru engelsmännen denna tid använde sitt herravälde
på hafven.
t-otn. Hartman, Gbg
— 532 —
Kliché: hem. A.-B. Bengt. SUfvertpane Sthlm—Gbg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
