Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 37, den 13 juni 1909 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅRA FÖRLIKNINGSMÄN. II.
TILL PORTRÄTTEN Å FÖREGÅENDE SIDA.
I n:r 35 af H. 8. D. återgåfvos bilderna af tre af
våra förlikniflgsmän, jämte korta lefnadsuppgifter om
dem. I dag följa de återstående fyra.
Två af dessa hafva innehaft sitt kräfvande uppdrag
sedan institutionens upprättande: förlikningsmannen i
det västra distriktet (Hallands, Göteborgs och Bohus
län samt Västergötland), ledamoten af Andra
kammaren, handl. K. G. Karlsson, och i det öfre norra
distriktet (Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län),
föreståndaren för kemiskt-växtbiologiska anstalten i
Luleå, dir P. Hellström.
Karl Gustaf Karlsson är född i Göteborg den 5
april 1856. Utgången ur ett hem i torftiga
omständigheter kom han efter konfirmationen i handelslära
och tjänstgjorde under en längre följd af år som
biträde inom olika branscher, därvid han ådagalade
sådan förmåga och visade sig i besittning af sådana
köpmannaegenskaper, att han år 1890 såg sig i stånd
att uppsätta egen affär. Utrustad med stort intresse
för allmänna angelägenheter och aldrig sparande sina
krafter, när hans biträde kräfdes, bekläddes han
redan 1894 med förtroendet att vara ledamot af
Göteborgs stadsfullmäktige, där han har. gjort sig
bemärkt genom flera betydelsefulla initiativ på det
sociala området. Det var sålunda på motion af honom
Göteborgs stads arbetsförmedlingsanstalt kom till
stånd, om vi icke misstaga oss den första i sitt
sitt slag inom riket. Tre år senare valdes han (1897)
på ett liberalt eller vid denna tid snarast radikalt
program till representant för Göteborgs stad i Ändra
kammaren. Här kom han inom kort att intaga en bemärkt
och framskjuten ställning, särskildt genom sina
upprepade motioner i syfte att åstadkomma ett efter
industriens verkliga behof bättre afpassadt förhållande
mellan sockertullen och
hvitbetssockertillverknings-afgiften. Dessa motioner, af hvilka den sista jämväl
medförde öfvergången till det nu tillämpade
konsumtionsskattesystemet för socker i stället för den förut
gällande materialbeskattningen, voro alla så väl
grundade, att de kunde glädja sig åt riksdagens bifall,
hvarigenom högst betydande inkomster tillfördes
staten utan de skattdragandes ytterligare belastande.
Det kan utan öfverdrift sägas, att ingen svensk
riksdagsman varit så nyttig för statskassan som just herr
K. G. Karlsson. Hans netto här understiger
näppeligen ett tiotal miljoner kr. Ej underligt följaktligen,
att han redan 1903 blef ordinarie ledamot af
bevillningsutskottet, att han 1907 blef statsrevisor samt att
han af regeringen kallades till ledamot af
sockerbe-skattningskommittén.
På sin förlikningsmannaverksamhet har Karlsson
nedlagt ett outtröttligt och äfven hvad resultaten
vidkommer högst betydande arbete. Senast är att märka,
att han genom sin medling lyckades förebygga en
hotande arbetsinställelse vid Göteborgs spårvägar.
Men därjämte är det ett synnerligen stort antal
arbets-tvister både i Göteborg och hela västra Sverige, af
hvilkas biläggande han med sitt sinne för det
ömsesidiga tillmötesgåendets vikt och sin sällsynta
förmåga att med anförande af praktiska grunder
öfvertyga har den hufvudsakliga förtjänsten.
Vår nordligaste förlikningsman, d:r Paul Hellström,
är en vetenskapsman, som ställt sin förmåga i
jordbruksnäringens tjänst för en utveckling på
experimentell grund af landtbruksvetenskapens teorier till
anpassning efter de säregna förhållanden, som äro
rådande på öfre Norrlands höga breddgrader.
Hellström är född i Umeå den 8 januari 1866.
Efter aflagd mogenhetsexamen inskrefs han som student
i Uppsala 1884 och promoverades därstädes till
filosofie doktor 1891. Samtidigt med att han aflagt hit-
hörande lärdomsprof, hade han hunnit genomgå
Ultuna landtbruksinstitut, där han nu åren 1892—95
tjänstgjorde som lärare i kemi, bakteriologi och
mejerilära. 1895 förordnades han emellertid till
föreståndare för statens kemiskt-växtbiologiska anstalt och
öfvertog därmed varfvet att med tillämpning af
vetenskapliga metoder utröna, på hvad sätt ett rationellt
jordbruk med ekonomiskt resultat bör bedrifvas i öfre
Norrland. Redan nu kan skönjas, att det är storartade
utsikter, som på denna väg öppna sig för Norrbotten.
Sedan 1896 är Hellström äfven sekreterare i länets
hushållningssällskap och föreståndare för dess
frökon-trollanstalt. Med hvilket förtroende han omfattas af
befolkningen, framgår bäst däraf, att han först, 1893,
såsom de frisinnades kandidat valdes till representant
i Andra kammaren för städerna Luleå och Haparanda
och sedan i fjol var nära att trots sitt fortsatta
vidhållande af det frisinnade programmet mottaga samma
föi-troendeuppdrag af Luleå domsagas moderate väljare:
endast 12 röster skilde honom från den valde.
I östra distriktet, omfattande Östergötlands,
Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Blekinge län, utsågs
ursprungligen till förlikningsman dåvarande ledamoten
af Andra kammaren, borgmästaren i Växjö Kias Hugo
Bergendahl. Genom den aktning, han inom skilda
läger åtnjöt, och en rättrådighet, höjd öfver hvarje
meningsskiljaktighet, synnerligen väl skickad för
uppdraget, blef han emellertid icke länge i tillfälle att ägna
förlikningsinstitutionen sina tjänster. Hälsoskäl förmådde
honom nämligen att redan före det första årets utgång
draga sig tillbaka, hvarvid emellertid k. rmt lyckades
erhålla en god efterträdare åt honom i häradshöfdingen
i Södra Möre domsaga Alfred Waldenström.
Waldenström är född i Luleå den 14 sept. 1843,
son till provinsialläkaren därstädes E. M. Waldén
ström och hans maka, född Govenius, samt yngre
broder till den bekante frikyrkoledaren P. P.
Waldenström. 1861 blef han student i Uppsala och aflade
därstädes hofrättsexamen 1865. Han gick sedan den
vanliga tingsvägen för vinnande af
häradshöfdinge-befordran, erhöll 1869 vicehäradshöfdinge-titeln och
utnämndes 1878 till ordinarie domhafvande i Gotlands
norra domsaga. År 1891 erhöll han transport till den
häradshöfdingebefattning han ännu innehar.
Treårsperioden 1888—90 representerade han städerna Visby
och Borgholm i Andra kammaren samt var likaledes
under sin Gotlandstid ordförande i detta läns
landsting. Åren 1889—90 var han ledamot i nya
lagberedningen samt blef 1902 ordförande i styrelsen för
riksbankens afdelningskontor i Kalmar. Dessutom har
han haft säte bi. a. i kommittén för ordnandet af det
rättsmedicinska undersökningsväsendet.
Helt nyligen har den högt förtjänte
förlikningsmannen i mellersta distriktet (Värmlands, Örebro och
Kopparbergs län), förutvarande civilministern,
landssekreteraren och ledamoten af Andra kammaren P. A.
Schotte lämnat sin befattning. Som bekant hade
han en framstående del i biläggandet af fjolårets
flerahanda stora arbetskonflikter, enkannerligen på
bruksrörelsens område. Till hans efterträdare hai
nämnts innehafvaren af Örebro juridiska byrå, frih.
Nils Gustaf Otto Djurklou. Född på Sorby den 16
januari 1867, är den nye förlikningsmannen son til!
den lärde, i allmänna värf outtröttligt verksamme och
isynnerhet om Örebro läns hushållningssällskap så
utomordentligt förtjänte frih. Nils Gabriel Djurklou
och hans maka, född von Hennigs. Student 1885
aflade Djurklou hofrättsexamen i Uppsala 1891 och
blef sedan innehafvare af den advokatbyrå i Örebro,
han fortfarande förestår. I sin nya egenskap har han
ännu icke i vidare mån framträdt.
- 578 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
