Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 6. Den 6 November 1910 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEONARD HOLMSTRÖM.
7 XL PORTRÅTTET A FÖREGÅENDE SIDA.
Den 29 oktober iirade "den svenska
folkhögskolans fader", d:r Leonard Holmström på Hvilan, sin
70-årsdag. Storartad var den hyllning, som därvid
bragtes honom icke blott frän den nordiska
folkhögskolan, vid tillfället i främsta rummet representerad
af föreståndaren för Qrundtvigs högskola å Lyngby
H. Rosendal, som från danske konungen öfverräckte
Dannebrogens kommendörskors, och tacksamma
lärjungar, utan äfven af representanter för skånskt
landtbruk och skånsk trädgårdsskötsel samt den
geologiska vetenskap, som var hans ungdoms kärlek
och som han aldrig upphört att odla. Att
väl-förtjäntare hyllning aldrig gifvits, vet hvar och en
som något känner till d:r Holmströms insatser,
omedelbara och medelbara, i svenskt och mera speciellt
i skånskt kulturlif under snart ett halft århundrade.
Leonard Pontus Holmström är född den 29
oktober 1840 i Västerstads församling i Skåne, där vid
■den tiden en annan folkuppfostrare Peter Wieselgren
•verkade som kyrkoherde. Föräldrarne voro
fanjunkaren Lars Peter Holmström och dennes maka Amelie
Charlotta Hagman. Gossens ovanliga begåfning
förde honom in pa studievägen och 1858 vardt han
efter att ha genomgått Lunds katedralskola student.
Som sådan ägnade han sig därstädes till en början
i främsta rummet åt botanik, men gaf snart
företrädet ät geologien, som 1860 i Otto Martin Torell fick
en intresserad och banbrytande målsman vid det
sydsvenska universitetet. Torells istidsteori fann
från början i Holmström en öfvertygad anhängare.
Han begaf sig tidigt ut på resor i fäderneprovinsen
för själfständig utforskning af de spär, istiden lämnat
efter’ sig därstädes, och kunde så 1865 skrifva sin
doktorsafhandling om "Märken i Skåne efter istiden".
De resultat, han invunnit, uppmuntrade till
fortsättning och 1867 kunde han redogöra för sina vidare
rön i afhandlingen "Iakttagelser öfver istiden i södra
Sverige", som inbragte honom förordnande som
docent vid universitetet. Året förut hade han vunnit
en ekonomiskt tryggad ställning som adjunkt vid
högre allmänna läroverket i Lund. Så syntes vägen
tillrättalagd för honom som blifvande
universitetslärare, då han 1868 valde att ställa sin rika förmåga
i den allmänna folkuppfostringens tjänst.
Vid ett sammanträde i Bara härads
landtmanna-klubb den 23 september 1867 hade en ung
landtbrukare närmast med hänsyn till de ökade
bildnings-kraf, de nya kommunalförfattningarna och
representationsreformen fört med sig, väckt fråga om en
ändamålsenlig skola för allmogens söner utöfver den
allmänna folkskolan. Den unge landtbrukaren var
sedermera riksdagsmannen för Bara härad, slutligen
bankdirektören och vice ordföranden i Malmö
stadsfullmäktige Ola Andersson i Nordanå—Burlöf. På
nyåret 1868 gjorde han bekantskap med den danska
folkhögskoleidén genom de korrespondenser om
densamma, som August Sohlman på föranledande
af den danske folkhögskolevännen, etatsråd Chr. Flor,
anskaffat åt "Aftonbladet" genom att pa en studieresa
till Danmark utsända sin dåvarande medarbetare, d:r
O. V. Ålund, och fann, att här hade man just hvad
som behöfdes. Med biträde af en af lärarne pä
Alnarps landtbruksinstitut, d:r Olof Bendz, fick han
den 28 januari 1868 planen färdig till den blifvande
folkhögskolan. Den 17 april 1868 hölls ett möte,
vid hvilket den förening bildades, som skulle
tillhandahålla densamma det nödiga ekonomiska stödet,
och den 25 i samma månad erbjöds föreståndareplatsen
åt docenten Holmström, som efter någon tvekan med
liflig tillstyrkan af den kvinna, Hedvig Gustafva
Nordström, en" släkting till Peter Wieselgren, som tre år
senare skulle blifva hans maka och hängifna stöd i
hans lifsgärning, också mottog densamma. Till lokal
hyrde man på fem år en gammal krogbyggnad vid
landsvägen mellan Malmö och Lund, som förlorat sin
betydelse som värdshus, sedan järnvägen kommit
till stånd. Den bar namnet Hvilan och man behöll
det, då "hvila" ju bör erhållas på en rätt folkhögskola,
liksom skola egentligen betyder "ledighet". Den 2
november 1868 öppnades s"å Hvilans folkhögskola,
vid hvilken d:r Holmström alltsedan dess verkat, i
fyrtio år som dess föreståndare och därefter som
medhjälpare åt sin efterträdare, svärsonen d:r E. Ingers.
Den ofvannämnde danske folkhögskolevännen,
etatsråd Flor, omtalar i ett bref till Ludvig
Schröder, den hädangångne store folkhögskolemannen i
Askov, det intryck han vid ett besök i Lund vid
denna tid fått af Holmström. "Vid ett samkväm af
professorer och docenter som professorn grefve
Hamilton anordnat hos sig", skrifver han,
"samtalade jag en del med en docent i geologi Holmström,
hvilken, sades det, uppgifvit en god och säker
ställning vid universitetet för att bli föreståndare för
folkhögskolan i Åkarp vfd Malmö, jag förmodar af
kärlek till det svenska folket; ty han föreföll mig
att vara en stilla, godmodig natur med stor olust
till strid och träta, ja till och med till offentligt
uppseende." Flor har härmed riktigt angifvit
grundegenskaper i Holmströms personlighet, som jämte
hans grundliga kunskaper på de mest vidt skilda
områden utgöra förklaringen till den sällsporda
framgången i hans lärarverksamhet, en
fosterlandskärlek, hvilken utan brask och yttre åthäfvor går som
en. varm underström under allt, hvad han uträttat,
och ett stilla allvar, som aldrig tillåtit
"direktörs"-later eller en i synnerhet i Danmark icke ovanlig
"höjskole"-viktigh"et att störande inverka pä
sträfvandet mot det en gång uppställda målet: den svenska
landtmannaungdomens fostran till kärlek till och
hängifvenhet åt sitt land och sitt folk, sitt kall och sin
näring. Så har han kommit att blifva icke blott en
ungdomslärare, utan ock en föregångsman och en föresyn
för de vuxna. Hvilan icke mindre än Alnarp har
varit ett centrum för den glänsande utveckling, det
skånska jordbruket de senare årtiondena kunnat
uppvisa. Där upprättades under Holmströms
medverkan det första nordiska andelsmejeriet, innan ens
namnet var kändt i Danmark. Där. bildades den
första svenska kontrollföreningen och anordnades
den första kontrollassistentkursen. Där togs
initiativ till den landtbruksundervisning i sammanhang
med folkhögskolan, som efter förslag af 1882 års
kommitté, hvari Holmström var medlem,
utvecklades till en allmän statsunderstödd inrättning vid
folkhögskolorna, ett af de viktigaste leden i den
lägre landtbruksundervisningens system. I Skånska
trädgårdsföreningen har ^folmström i lång tid
intagit en ledande ställning och i Hagelskadeföreningen
har han länge varit sekreterare. Därutöfver har han
genom en mängd förträffliga läroböcker lämnat
värdefulla bidrag till folkhögskolans
undervisningsmateriel.
Genom den nära förbindelse, som fråfl Hvilan
underhölls med universitetet i Lund, förbereddes
den populärvetenskapliga verksamhet, som numera
från våra högskolor bedrifves genom sommarkurser
och i föreläsningsföreningar. De första
universitetssommarkurserna i vårt land leda i själfva verket
direkt sitt ursprung från Hvilan.
Under all denna mångsidiga verksamhet uppgaf
Holmström icke sina vetenskapliga intressen. Under
de första åren af sin nya verksamhet utförde han
geologiskt agronomiska undersökningar af de lösa
jordlagren med systematiska jordborrningar och kartlägg-
- 82 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
