Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 19. Den 5 Februari 1911 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VLIESSINGEN-KONFLIKTEN.
Frågan om Vliessingens befästande spelar f. n. en betydande roll i den europeiska
storpolitiken. Denna till synes rent holländska angelägenhet har blåsts upp till
ett väldigt rabaldernummer.
Från holländsk synpunkt är saken denna: De gamla befästningarna vid
Ter-neuzen på södra Scheldestranden, där Hollaid äger en landrem.sa, äro tämligen
föråldrade, och det har länge varit fråga om deras modernisering, enär de under
ett eventuellt krig mellan stormakterna äro nödvändiga för att bevara Hollands
neutralitet och skydda landets i militärt hänseende viktigaste provinser, de södra.
Emellertid har från militärt håll enhälligt förordats att i stället anlägga nya
befästningar längre ut mot hafvet, vid Vliessingen, som utvecklat sig till en betydande
hamn och som skulle skyddas genom befästningarna, samtidigt som inloppet till
Schelde kunde spärras för en fientlig flotta.
Nu är att märka, att emot denna plan fanns
en stark parlamentarisk opposition — dess
realiserande skulle nämligen ha gått löst på 40
miljoner mark — och troligt är att
generalstaterna skulle sagt nej. Men —
oppositionen har nu nästan helt förstummats, sedan
från England och Frankrike häitiga angrepp
riktats mot den holländska försvarsplanen, och
de nämnda båda makterna velat skjuta
Belgien framför sig och tvinga detta land att
protestera mot systerlandets privatangelägenheter.
HVAR 8 DAG
Öfre bilden: HAMNANLÄGGNINGARNA I VLIESSINGEN.
Nedre bilden: HAMNINLOPPET I VLIESSINGEN.
Stora anledningar iinnas att antaga, mena •västmakterna, att Tyskland står
bakom de holländska försvarsplanerna.
Vliessingenkonflikten — anser ej enbart tidningen Tijd i Haag —
uppenbarar den långa ihållande striden mellan å ena sidan Frankrike och
England och å den andra Tyskland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
