Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 19. Den 5 Februari 1911 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PROFESSOR B. ROSING.
DET "ELEKTRISKA ÖGAT".
Världen har ju städse bevisat sig alltför skeptisk när det gällt första
framträdandet af epokgörande uppfinningar — och den petersburgske professorn
Rosing, som för icke länge sedan skänkte en undrande samtid meddelandet
om det "elektriska ögat", har ännu icke kommit alldeles ur det ofördelaktiga
skimmer, hvari vantro och skepticism vilja dölja hans stora uppfinning.
Men om och när det elektriska ögat "trängt in i det allmänna medvetandet*,
skall upprättelsen tvifvelsutan blifva desto större. Ty håller professor R:s
uppfinning hvad den lofvat, så är den tid icke långt aflägsen, då man skall kunna
se hvad som försiggår på ett på många mils afstånd beläget ställe — t. ex.
kunna se den person med hvilken man talar i telefon.
Bildöfverföringen sker — så berättar professor Rosing — på teleskopisk väg
och ej genom telefotografi. Det är således föremålet själft, ett panorama, en
lefvande människa eller dylikt, och ej en fotografisk plåt som befinner sig på
afsändningsstationen och "som genom elektriska ljussignaler reproduceras på
mottagningsapparaten.
Tanken på en rent mekanisk anordning af mottagaren har i prof. R:s projekt
utbytts mot användandet af katodstrålknippen. Dessa strålar kunna sättas i
rörelse med ofantlig lätthet, i det man utsätter dem för verkan af ett
magnetiskt fält.
Kttrht: r.~nt Silferrvnrr*. KlirM: A’-m. A.-!’.. SCJtfnyarr*, Sthln-Cbff.
FJÄRRSKÄDNING MED ELEKTRISK HJÄLP. Foton till vänster är AFSÄNDNINGSAPPARATEN: tvä roterande speglar, sora
reilek-tera ljuset fran skilda punkter af föremålet pà den fotoelektriska förmedlaren, hvilken uppfångar liuset och med tillhjälp ai den elektriska
strömmen fortplantar det till (foton till höger) MOTTAGNINGSAPPARATEN: ett Crookes rör med knippen af katodstrålar. Dessa
katodstràlknippens utslag kunna omedelbart och exakt iölja speglarnas rörelse pä afsändningsstationen. Strålarna befinna sig
under päverkan af tvà elektromagneter, i hvilka cirkulera strömmar, som bli en följd af speglarnas rörelse pà afsändningsstationen.
DE NYA MEDLEMMARNE
AF FRANSKA
VETENSKAPSAKADEMIEN.
Aldrig torde ett val till franska
vetenskapsakademien ha förorsakat sà
stor uppståndelse som det senaste där
det vägde mellan madame Curie och
professor Branly. Man har icke blott
stridt om huruvida öfverhufvudtagct
en kvinna kunde fà tillhöra någon af
Institut de France’s akademier —
striden har dessutom haft en politisk, man
kan nästan säga nationell karaktär.
Hvad som synes ha blifvit det
afgörande var nämligen dels den
omständigheten att m:e Curie icke är född
fransyska — och dessutom
ärfritänker-ska; medan Branly är infödd fransnian
och rättrogen katolik — professor vid
Häris’ katolska högskola.
Valet* vetenskapliga karaktär har
nästan trädt i bakgrunden: m:e Curie
och hennes aflidne make ha som
bekant upptäckt radium, medan Branly
gäller för att vara den egentlige
uppfinnaren af den trådlösa telegrafien.
Bilden t. v.: ÉDOUARD BRANLY.
Bilden t. h.: ÄRKEBISKOP
DUCHES-NE pà väg till sin inträdesföreläsning i
Akademien.
- 301 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
