Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 25. Den 19 Mars 1911 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OSKAR NYLANDER.
till portråttet a föregående s/da
"Det synes mig vara en särdeles viktig sak att
se till, att sådana åtgärder vidtagas, hvarigenom vår
jordbruksnäring understödes och kan uppblomstra.
Ty jag för min del är öfvertygad därom, att om
denna näring blomstrar, så följer däraf efter hand
en uppblomstring af alla våra näringar så i stad
som på land." Den nykomne unge riksdagsman,
hvilken i sitt korta jungfrutal den 7 mars 1891
yttrade dessa ord, kunde helt visst icke ana, att han
aderton år senare skulle kallas att taga plats vid
konungens rådsbord som jordbrukets specielle
målsman i regeringen. Så blef emellertid fallet och
jungfrutalet kunde från den synpunkten sedt gärna
gälla som ett program. Den unge riksdagsmannen
var nuvarande statsrådet och chefen för k.
jordbruksdepartementet, ingeniör S. O. Nylander.
Sixten Oskai Nylander är född i Tranemo
församling af Älfsborgs län den 4 december 1853, son
till bruksägaren Salomon Larsson därstädes, också
han en af sitt läns mest ansedde män och en
kortare tid på 1870-talet dess representant i Första
kammaren. Efter mogenhetsexamen i Göteborg blef
han student i Uppsala 1873, men öfvergick följande år
till Tekniska högskolan i Stockholm och aflade
därstädes ingenjörsexamen 1877. Efter ett par års
praktik blef han nu 1879 disponent och verkställande
direktör vid Axelfors’ fabriksaktiebolag (kvarn, såg
och trämassefabrik). Det dröjde icke länge, förr än
han togs i anspråk äfven för andra uppgifter i sin
hembygds industriella värld — han blef sålunda
snart’ledamot i styrelsen för och delägare i Borås
mekaniska verkstad och Strömfors’ bruk — och
snart funno hans medborgare, att den försynte,
outtröttligt arbetsamme mannen kunde lämpa sig äfven
för allmänna värf. Redan 1886 vardt han ordförande
i Svenljunga sparbank, följande år valdes han till
ledamot af Älfsborgs läns landsting och slutligen
mottog han 1890 det mandat i Andra kammaren
som representant för Kinds härad, hvilket 1906
utvidgades att omfatta fullmäktigskapet äfven för
Redvägs. 1892 invaldes han af Älfsborgs läns södra
hushållningssällskap i dess förvaltningsutskott, han blef
ledamot i Slöjdföreningens styrelse och i styrelsen
för Falkenbergs järnvägsaktiébolag o. s. v. I allt
högre grad knyter sig emellertid nu intresset vid
hans politiska bana.
Vid sina första riksdagar väckte ingeniör Nylander
icke någon större uppmärksamhet. Han hade
inträdt i det dåvarande protektionistiskt-konservativa
nya landtmannapartiet och syntes i likhet med sina
länskamrater tillhöra dess mest deciderade högra
ilygel. 1891 uppträdde han sålunda — just i sitt
jungfrutal — mot spannmålstullarnas borttagande,
samma år gaf han sin röst åt det förslag till
inskränkning i städernas representationsrätt, hvilket k. m:t
på grund af formella svagheter nödgades vägra
sanktion och längre fram begick han den
oförsiktigheten att med understöd endast af Pettersson i
Boe-stad uppträda till förmån för ett förstakammarförslag,
som i voteringen icke samlade mer än 31 röster.
Med utskottsbetordran gick det påfallande trögt.
Först vid sin tredje riksdag hann han till
suppleant-skap i ett tillfälligt utskott. 1894—95 fick han nöja
sig med suppleantskap i bankoutskottet och äfven
efter sammanslagningen af landtmannapartierna såg
•det ut, som om han skulle få nöja sig med
underbefälsposter, i det han bibehölls vid bankoutskottet
låt vara som ordinarie ledamot. Men 1898 kom med
ett slag upphöjelsen, i det han utan vidare
uppflyttades i statsutskottet, där han sedan allt framgent
hade säte, ända tills han på grund af sin utnämning
till statsråd upphörde att vara valbar. Och från den
tiden blef det vanligt att insätta honom i de viktiga
- 386
särskilda utskott, hvilka företrädesvis haft de stora
frågorna om hand: i försvarsutskottet 1901, i
läroverksutskottet 1904 och i rösträttsutskottet 1907.
Den roll, Nylander vid dessa utskottsarbeten spelat,
har framför allt varit en förmedlande. Tillsammans
med Johan Hjelmérus och E. A. Lindblad (i Närlunda)
var det sålunda Nylander, som vid 1901 års
riksdag frambar det medlingsförslag i försvarsfrågan,
på hvilket vår nuvarande härordning i hufvudsak är
byggd. I läroverksutskottet släppte ju
läroverksreformens upphofsman Carl von Friesen icke ifrån
sig tömmarna. Men däremot kom Nylander att göra
en stor insats vid 1907 års lösning äf rösträttfrågan.
Redan före riksdagen af regeringen tillkallad för att
biträda med det tekniska arbetet på valmetodens
utformning och den kommunala röstskalans
anordning blef det Nylander, som i rösträttsutskottet jämte
hrr Hans Andersson i Nöbbelöf och E. A. Lindblad
i Närlunda frambar de förslag till sänkning af
val-barhetscensus till Första kammaren och om arvode
åt denna kammares ledamöter, hvilka hindrade den
proportionalistiska rösträttsreformen från strandning
i själfva hamninloppet.
Under en följd af år togs Nylanders arbetsförmåga
och praktiska blick dessutom i anspråk för
präst-löneregleringskommitténs långvariga och omfattande
arbeten. Med hänsyn härtill fick han ock plats i
1908, 1909 och 1910 års kyrkomöten.
Af de riksdagsfrågor, i "hvilka Nylander gjort
inlägg, märkes för öfrigt i främsta rummet torffrågan.
Det var han, som vid 1902 års riksdag i Andra
kammaren frambar den stora massmotion, hvilken
ledde till uppläggandet af svenska statens lånefond
till torfindustriens befrämjande. Vid 1903 års
riksdag väckte han en likaledes anmärkningsvärd motion
om föisöksanvändning af torf till bränsle vid statens
järnvägar och i allmänhet vid statens verk. I öfrigt
"kan vara förtjänt att anmärkas, att han redan så
tidigt som 18S9 hade blicken öppen för möjligheten
att utjämna landtkommunernas ytterst hårdt och
ojämnt tryckande skattebörda genom statens
öfvertagande af kostnaderna för folk- och
småskolelärare-kårernas ålderstillägg i deras helhet, en fråga,
hvilken numera åter är fullt aktuell.
Den 17 mars 1909 kallades emellertid som bekant
ingeniör Nylander från sin plats på Älfsborgsbänken
för att i stället taga säte bland konungens statsråd.
De omständigheter, hvarunder detta skedde, voro
som lätt inses icke de angenämaste, men för ingen
af Andra kammarens ledamöter låg nog vägen mera
banad än just för ingeniör Nylander att öfvertaga
den roll af medlare mellan Andra kammarens
högergrupper och regeringen, som hr Petersson i Påboda
lämnat ifrån sig. Sedan länge medlem af
landtman-napartiets förtroenderåd, har Nylander helt visst
mäktigt bidragit att skapa det hjärtliga förhållande, som
nu är rådande mellan denna högergrupp och
ministären Lindman äfven i den punkt, där dess
förhållande till andra regeringar plägat vara ömtåligast,
nämligen i anslagsfrågor.
Som departementschef har statsrådet Nylander
ådagalagt samma solida egenskaper, för hvilka han
gjordt sig känd såsom enskild afrärsledare. 1
kamrarna har han hittills icke haft svårt för att vinna
gehör för sina äskanden och får det helt säkert ej
heller i framtiden. Särskildt i vår fiskerinärings
historia skall statsrådet Nylanders
jordbruksministertid efterlämna ett varaktigt minne genom det
förslag till fiskhamnars inrättande längs Sveriges kuster,
hvilket han i år till riksdagens pröfning öfverlämnat
och som, en gång förverkligadt, är ägnadt att
väsentligt bidraga till denna viktiga närings blomstrande
utveckling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
