Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 47. Den 20 Augusti 1911 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
• HVAR 8 DAG
För Hrr Fotografer att beakta: Endast då
fotografi är försedt med resp. fotografs
namn, angifves detta i H. 8. D.
— Det kunde vi också göra,
bedyra de andra med mycket
menande åtbörder. Men låt
oss nu inte komma i lufven
på hvarandra, om det kan
undvikas. Sådant kostar bara
pängar. Utan låt oss dela
broderligen. Det blir billigare.
— Ja, broderligen, upprepa
de andra, hvilka redan spändt
sitt West-Surreygevär och
dragit sitt Panthersvärd. — —
Det är sättet för denna
broderliga delning, hvilket nu så
ifrigt dryftas i kabinetten. Alla
statslärda, alla ledareskrifvare,
alla sakkunniga äro i farten
med att snickra ihop ett mo-
EN "MOSKÉ" I
ODEMARKEN.
ETT HÖRN INUTI EN
KARAVANSERAJ.
EN LITEN BY PÅ SAIS-SLÄTTEN (utanför Fez).
dus vivendi, ett sätt att
lefva. Hvar och en har
tillfälle att lägga sitt ord,
utom just de, som
saken närmast gällde.
Marocko är blindpipan i
den stora europeiska
konserten. Men när
denna orkester ändtligen
lyckats stämma sina
pukor och trumpeter till
samklang, då
konstruktionsritningen till
laxtrappan ändtligen är
uppgjord — hvem må
förtänka marockanerna, om
de säga, att trappan inte
är efter deras sinne och
för den skull vägra att
beträda den! — — —
Det finnes andra sätt att lägga ut texten, jag vet
det. Man kan med vägande skäl häfda, att jorden
inte är gifven åt dem, som gräfva ned sina pund,
utan åt dem, som förkofra dem. Nu är det jämväl
så, att Sjeriffernas rike i alla afseenden är så
jämmerligt förvaltadt och brukadt som tänkas kan, och
att en dådkraftigare mänsklighet sålunda skulle äga
en själffallen rätt att drifva bort eller skjuta åt sidan
dess oduglingar för att själfva utnyttja de
möjligheter, som nu ligga oanvända. — Jag skall gifva
jorden åt arierna, säger Rigveda.
Men hvem dristar väl att döma om hvilka länder
äro ovärdiga att sitta som herrar inom egna gränser!
Hvilken är satt att gifva betyg och underbetyg åt
nationer och att bestrida dem det fria förfogandet
öfver sina landamären?
Marocko har inte fallit på sin oduglighet, men
väl på något, som har samband därmed, på sin
svaghet. Äger då svagheten intet skydd längre?
Skall allt mötas med arméer och slagskepp, trots
allt prat om fred och afväpning? — —
Finnes då ingen som i de mäktiges råd fört
Marockos talan, ingen som höjt sin röst mot denna
lömska, elaka och ignobla bankir- och
krämare-politik, som kännetecknar den industriella medeltid,
dit vi redan ingått, den mörka medeltid, som räk-
nar med hästkrafter och
kalkyler i stället för med
individer och idéer?
Jo, på de sista sex
åren har Marocko haft
två vänner, som
beslutsamt och obetingadt ställt
sig på dess sida. — I
mars 1905 landsteg
kejsar Vilhelm i Tanger och
sade rent ifrån, att
sultanens suveränitet finge
på intet sätt inskränkas,
och att hans rike ägde
full själfständighet.–
Agadirepisoden är ett
inskridande af enahanda
slag. Så skrifver mr
Cun-ringhame Graham den
24 juli: "Tyskland har
gjort en tjänst bade mot världen och morerna
genom att besätta Agadir. Då det sålunda stoppade
sin hand i Marockos ficka, sade det: stopp tjuf!
så energiskt både till Frankrike och Spanien, att
det kommit Europa att lyssna". —
Det omstridda sultanatets andre försvarare är Jaurès,
hvilken för några veckor sedan i deputeradekammaren
uttalade, att Europa borde helt och hållet draga sig
bort från Marocko, så att dess folk ändtligen finge
ordna upp sina angelägenheter i ro, utan någon
främmande, spekulationslysten inblandning.
Der Kaiser och Jaurès! Tysk och iransman!
Regent och socialistledare! Det gamla ordet: In medio
consistit virtus tyckes inte bestå längre.
Rättfärdigheten väljer inte den bekväma och oförargliga
medelvägen, utan man finner den fäktande ytterst
på flyglarna, den högra och den vänstra.
Och de yttersta skola varda de yppersta!
De yttersta skola varda de främsta!
- 748 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
