Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 2, den 8 oktober 1911 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
O. M. HÖGLUND.
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA
vallista på Östermalm, inträdde han emellertid åter
i kammaren, som han därefter tillhörde under två
valperioder. Härunder slöt han sig till den under
riksarkivarien Odhners ledning stående s. k. centern,
hvilket hade till följd, att han icke vann den
användning i riksdagsarbetet, som hans stora
handelspolitiska och merkantila utbildning förtjänat. 1
debatterna gjorde han emellertid goda inlägg och
visade sig därunder vara en varm frihandelsvän, en
hängifven ifrare för försvarets utveckling och
stärkande och en talangfull motståndare till de
stats-lolteriplaner af olika art. som vid denna tid
framträdde. Höglund, som 1887-1890 varit ledamot af
den kommitté, hvilken utarbetade förslag till ny
bolagslagstiftning, hade 1895 säte i det särskilda
utskott, som tillsattes för behandling af den k.
propositionen härom, och hedrades samma år med
plats i det hemliga utskott, hvilket konungen
påkallade för öfverläggning om den redan då kritiska
unionella situationen. För öfrigt intresserade sig
Höglund isynnerhet för den då på dagordningen
stående riksbanksreformen och uttalade sig för k.
m:ts rätt att utse ordförande bland
bankofullmäktige. Slutligen må nämnas, att han vid 1889 års
riksdag varmt förordade den motion af prof. Ernst
Carlson, hvilken bildade utgångspunkten för den för
några år sedan beslutade läroverksreformen.
Sina mest betydande insatser har emellertid
Höglund gjort som riksgäldsfullmäktig. Efter att först i
några år ha stått som suppleant, utsågs han 1890 till
ordinarie ledamot af riksgäldsfullmäktige och har
sedan alltjämt omvalts. 1899—1903 var han andre
deputerad i riksgäldskontoret, och sedan 1904 är han
vice ordförande och förste deputerad.
Af kommittéer, i hvilka Höglund varit ledamot,
må nämnas utom den bolagskommitté, hvarom
ofvan talats, den kommitté för utarbetande af
förslag till ny lag om köp och byte af lös egendom,
som 1903 aflämnade sitt synnerligen förtjänstfulla
utlåtande.
Slutligen må nämnas, att Höglund under elfva år
(1888—99) varit ledamot af det numera i
Skandinaviska kreditaktiebolaget uppgångna
Industrikredit-aktiebolaget.
FRAN SVENSKA NYKTERHETSUTSTÄLLNINGÉN I HAAG: Gruppbild tagen vid öppnandet af den svenska aj delningen af
internationella nvkterhetsutställningen i Haag, hvilken afdelning tilldrog sig fackmännens särskilda uppmärksamhet. Vid tillfället i fråga
togs ofvanstående fotografi, (i främsta raden, fr. v, äro: riksdagsman J. Byström, konsul von Scherling, red. Hammarlund och den
holländske kommissarien Sassen. — För öfrigt märkas barnhemsföreståndaren Dalborg fr. Stockholm, d:r Triddelfitz fr. Saarbrucken,
docenten d:r Petrén och chefen för Stockholms stads statistiska kontor, d:r Guinchard.)
- 18 -
Den 23 september fyllde en af vårt lands mest
framstående och ansedda köpmän, grosshandlaren
d:r O. M. Höglund i Stockholm sextiofem år.
Otto Magnus Höglund är född i Stockholm den
23 september 1846, son till grosshandlaren därstädes
Nils Magnus Höglund och hans maka, Fredrika
Vilhelmina Lindroth, båda tillhörande gamla ansedda
hufvudstadsfamiljer.
Efter inhämtad elementarundervisning blef Höglund
student i Uppsala 1864, aflade därstädes fil.
kand.-examen och promoverades 1872 till filosofie doktor.
Med lif och energi ägnade han sig därefter åt
skötseln och utvecklingen af den stora järn- och
stål-exportfirman N. M. Höglunds Söner & Co., i
hvilken han ingick som delägare 1879.
Utrustad med stort intresse för allmänna värf har
Höglund mer än de flesta för sådana tagits i
anspråk.
Först och främst har detta varit fallet på det
kommunala området. Alltsedan 1889 tillhör han
Stockholms stadsfullmäktige, inom hvilken korporation han
nedlagt ett synnerligen dugande och uppskattadt
arbete. Dessutom har man dragit fördel af hans
omfattande sakkunskap och goda omdöme i en mängd
af hufvudstadens nämder och styrelser. Redan 1886
blef han sålunda ledamot i handels- och
sjöfarts-nämden, till hvars ordförande han valdes 1905.
Vidare är han ordförande i hamnstyrelsen, sedan många
år deputerad i Grosshandelssocieteten, hvari han
sistlidet år valdes till ordförande, en af Borgerskapets
50 äldste, ledamot af direktionen öfver Stockholms
stads undervisningsverk samt sakkunnig ledamot i
stadens rådhusrätt vid handläggning af handelsmål,
annat att förtiga.
För det politiska lifvet togs Höglund först i
anspråk vid valet till majriksdagen ’1887, då han erhöll
säte på hufvudstadsbänken i Andra kammaren som
de moderate frihandelsvännernas representant. Vid
de allmänna valen samma år fick han sitt mandat
förnyadt för nästa treårsperiod, men delade då sina
kamraters öde att få sitt val underkändt på gund af
den bekante s. k. Ångköks-Olles obetalade
kommunalskatt. När hufvudstaden blifvit uppdelad i
valkretsar och högern 1893 lyckades genomdrifva sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
