Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 3, den 15 oktober 1911 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
lisztstatyn i weimar. rum, xmm sivmryr*.
- 43 -
J./ur fotoyraji. Kliché: Bengt Silfversparre,
franz liszts hus i bayreuth, där den store pianisten
afled den 31 juli 1886. / Bayreuth är äfven Liszts
grafplats belägen.
operan, helt besjälad af Wagners egen anda, hvilket
denne själf i bref betygar: "hvad jag erfar vid
komponerandet, det erfar Liszt vid sitt anförande; hvad
jag önskade uttrycka, då jag skref, det uttryckte Liszt
vid framförandet af dessa verk". Om hans pianospel
skrifver Wagner en annan gång: "Den som hört
Liszt i en trängre krets spela Beethoven, måste
tillstå, att detta är icke reproduktion, utan produktion".
L. är således nu medelpunkten för det moderna
musiklifvet. Allt strömmar nu till Weimar för att lära,
taga råd, beundra. En ständigt växande ström
beundrande lärjungar omgifva honom där, och i
"Hof-gärtnerei", där han bor, har han regelbundna
musikaliska mottagningar.
Under denna första Weimartid 1848—61 sågo hans
flesta stora kompositioner dagen, liksom hans stora
literära produktion. Men som hans nya idéer i
kom-positionsväg mången gång rönte lifligt motstånd,
reste han 1861 till Rom, men är
dock åter i Weimar 1870, och
fullföljde nu sin länge närda afsikt
att ingå i det andliga ståndet —
han blir "Abbé Liszt" och
kyrkokomponist. Från 1875 delade han
sitt årliga uppehåll mellan Pest
(jul till påsk), Weimar (till Sept.)
och Rom (hösten). Och alltintill
hans död i Bayreuth 1886, där
han äfven tidtals vistades, växer
den unga skara, som i svärmisk
beundran följer honom, hvar han
än är. Bland lärjungar från ett tidigare skede kunna
nämnas Raff, Tansig, Bülow, i senare tid bl. a.
Sophie Menter.
Bland de otaliga utmärkelser, som tillföllo den
gamle mästaren, böra nämnas den honom af
Königs-bergs Universitet tilldelade utnämningen till
hedersdoktor och hederspresidiet \öx Festspelen i Bayreuth.
Flera statyer finnas af honom, bl. a. i Qewandhaus
i Leipzig, huggen af Max Klinger.
Liszts musikaliska produktion är enorm. Af de
säkert till flera hundra uppgående verk för stor
orkester, piano, körverk etc. kan här endast ett fåtal
nämnas. Främst då de i Weimar skrifna
"Symfoniska dikterna på programmatisk grund" för stor
orkester, märkvärdiga, fascinerande, med den
grannaste orkestrala behandling. I Sverige gifna äro
bl. a. "Mazeppa" och "En Faustfantasi". Bland
hans oräkneliga pianokompositioner stå främst
"Rhapsodierna" och "Etuderna", med den tekniskt
mest bländande klaversats, pianolitteraturen kan
uppvisa. De saknas heller aldrig på pianovirtuosernas
program. Af oralorierna äro "Kristus" och
"Legenden om den heliga Elisabet" här gifna (den senare
är nu ämnad att uppföras å Operan som minnesfest).
L:s litterära kvarlåtenskap är också betydande:
"Lohengrin et Tannhäuser", "Des Bohémiens et de leur
musique en Hongrie", etc.
Denna märkvärdiga personlighet utmärktes till sin
karaktär af stor själsadel, hjärtegodhet, en ovanlig
älskvärdhet och en oegennytta, som gjorde, att
nästan allt det guld, han inhöstade, begagnades att hjälpa
andra konstnärer och konstföretag. Sålunda är
Beethovenmonumentet i Bonn fullbordadt tack vare
Liszts frikostiga bidrag. "Richesse oblige — génie
oblige" sade han.
Liszt var intill det sista en fulländad världsman,
trots abbévärdighet och kanonikat. Förnäma och
kloka kvinnor hafva utöfvat starkt inflytande på hans
lif: i yngre år grefvinnan d’Agoult, hvars dotter är
den berömda Cosima Liszt-Wagner, härskarinnan i
Willa Wohnfried. Furstinnan Karolyne
Sayn-Witt-genstein ingrep i ett senare skede af han lif, och
inverkade mycket på hans tonsättareverksamhet.
Hon blef L:s "universalarfvinge och har tillsammans
med sin dotter furstinnan
Hohen-lohe och andra Lisztbeundrare
stiftat Liszt-Museet i Weimar,
bestående af mästarens i
oförändrat skick befintliga
musiksalong och sofrum m. fi. rum i
"Hofgärtnerie", där den vördade
Altmeistermed det karaktäristiska
hufvudet, de milda ögonen och
det långa, silfverhvita håret, under
några år af sitt lif oinskränkt
härskade öfver den dåtida
musikvärlden. B. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
