Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 10, den 3 december 1911 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
FEMTIO ÅR SEDAN DET FÖRSTA TELEFONERINGSFÖRSÖKET.
för hvar 8 dag af telefondirektören E. EKEBERG.
Redan 1837 hade en amerikansk fysiker — Page
— iakttagit, att en järnstång, som hastigt
magneti-serades och demagrietiserades, därvid försattes i
vib-riationer och t. o. m. frambringade toner.
Sedermera framlade en fransk telegraftjänsteman
Bourseul år 1854 följande plan till ljudöfverföring på
långa afstånd medelst elektricitet:
"Man talar framför en platta,
som härigenom försättes i
svängningar, genom denna rörelse
slutes och öppnas strömmen från ett
elektriskt batteri, denna elektriska
Eß’r f..<..,jr.,Jl. Kttdu: iltnyt SVJve^parre.
den första telefonen, konstruerad af Ph. Reis 1861.
afsevärda pänningsummor på denna telefonens
utveckling.
Nästa steg togs ej förrän 1876 då amerikanaren
Bell patenterade sin hörtelefon, som i .princip hade
samma anordning, som ännu i dag användes.
Bells telefon, som nu tjänstgör uteslutande för
att höra med — mottaga samtal — begagnades dä
äfven till afsändningsinstrument i det man under
talet flyttade den från örat till munnen eller ock
använde två telefoner, en vid örat och en vid
munnen. Enligt denna princip anlades för tyska
Riks-postamtets räkning år 1881 ett telefonnät i Hamburg.
Emellertid blifva icke de strömmar, som alstras
af hörtelefonbleckets vibrationer framför den inuti
anbragta magneten tillräckligt kraftiga för
telefonering på långa håll, och själfva klangen i rösten
framkommer ej oförändrad; man arbetade därför med
ifver på att få till stånd en ändamålsenlig
afsänd-ningsapparat, och redan året därpå hade Edison sin
konstruktion färdig, och 1878 kom den ofvannämnde
amerikanaren Hughes med sin kolstångs-mikrofon.
Från och med detta år kan man anse
telefonerings-problemet fullständigt löst.
Här hemma började också i rask följd anläggning
af enstaka telefonförbindelser och äfven smärre’tele
ström föres genom en
ledning till en å
mottagningsstationen inlänkad platta, som
utför noggrannt samma
svängningar". Han profeterade
redan då, att man skulle kunna
tala mellan Paris och Wien.
Tyvärr lyckades icke
Bourseul genomföra sin plan i
praktiken, men vi hafva dock
i detta utkast en enkel
förklaring af-teorien för vår
nuvarande telefon.
Page’s rön och Bourseul’s
idé tillgodogjorde sig
sedermera professor Philipp Reis
i Friedrichsdorf, då han år
rjU, /olo,rr/l.
reis 1863 förbättrade telefonapparat: a afsändaren. b mottagaren.
FJltr Jul.yruJi.
|ore!
KlUht: r.mqt SHfrtrtpnm
principen för reis fxperiment: /.
Afsändningsin-strumentet (en tärningformad trälåda). 2.
Mottagningsinstrumentet (den svängande järnnålen). 3. Den vibrerande hinnan,
som sluter och öppnar strömmen i ledningen-
1861 konstruerade en apparat för ljudöfverföring,
som han själf kallade telefon. Den amerikanske
professor Hughes profvade några år senare denna
Reis’s apparat i Petersburg inför kejsar Alexander
och sade sig vara i stånd att fullkomligt tydligt
öfverföra och mottaga icke blott alla musikaliska
toner utan äfven enstaka talade ord.
Icke heller Reis lyckades komma fram till något
praktiskt användbart resultat, och från dessa första
experiment var det en lång och mödosam väg till
nutidens fullkomliga telefonapparater. — Många
energiska män hafva offrat långvarigt tankearbete och
fonstationer. Från Pariseruställningen hemkom den
unge ingeniören Cedergren, och lade grunden till
det storartade företag, som nu bär namnet
Stockholmstelefon, ja, man kan säga grunden till det
världsrykte Sverige fick såsom telefonlandet par
préférence, och L. Af. Ericsson gjorde Hkaledes en
blygsam början uti sin lilla lokal vid Tunnelgatan
i Stockholm till det jätteaffärsföretag, som nu bär
hans namn ut öfver alla världsdelar.
Vid slutet af 1880 funnos i Stockholm 320
abonnenter, som betalade en årsafgift varierande mellan
160 och 280 kr. pr
apparat. Denna första
anläggning tillhörde
Bellbolaget, som
äfven hade börjat
telefonverksamhet i
Göteborg och Sundsvall.
[-Telegrafverketböt-jadesin-]
{+Telegrafverketböt-
jadesin+} telefonrörelse
i Stockholm 1881
genom anläggning af en
station
hufvudsakligen afsedd för
ämbetsverkens räkning.
Först sedan de
inter-urbana ledningarne i
tftf l„t*>rr<iH Kliché: Jim’it Sitjt^rvparre.
bells telefon 18!7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
