Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 12, den 17 december 1911 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CHRISTOPHER RAPPE.
TILL PORTRÅTTET A FÖREGÅENDE SIDA
De förändringar, Sveriges jordbruk undergick för
hundra år sedan, voro de mest genomgripande, dess
historia någonsin haft att uppvisa. På
bondeståndet verkade Oustaf IV Adolfs enskiftesförordningar
revolutionerande: det är icke för mycket sagdt, att
det andra svenska enväldet därmed lade
grundstenen till 1866 års riksdagsordning och det
bondevälde, som karaktäriserade sista fjärdedelen af det
nyss tilländalupna seklet. För det stora jordbruket
voro förändringarne icke mindre i ögonen fallande.
Från frihetstidens trefvande försök till nya
driit-metoder i olika riktningar började man
målmedvetet kasta sig in på, hvad man småningom lärde s;g
kalla rationellt jordbruk. Dit hörde införandet af
cirkulationsbruk i stället för det dittills vanliga
två-skiftesbruket. 1 sammanhang härmed följde
foderväxtodling och därmed uppkomsten af en
ekonomiskt bedrifven ladugårdsskötsel: det år nu klöfver
för första gången på allvar börjar användas som
kulturväxt och det inhemska timotejet eller
ängskampen att odlas. Ännu var det långt ifrån att dessa
nya driftsformer kommit till användning, men
hvilket betydande framåtskridande cirkulationsbruket
och foderväxtodlingen skulle gifva det svenska
jordbruket anades dock af tidens mest framsynta män,
och medlet att sprida kunskapen härom och
intresset därför stod dem också klart: de lågo i ett
utveckladt föreningsväsen. Så stiftades redan 1791
Gotlands ekonomiska sällskap, som 1801 omdöptes
till Gotlands läns hushållningssällskap. 1803 följde
Örebro och Värmlands läns hushållningssällskap,
1805 Västernorrlands, 1807 Skaraborgs och 1811
Hallands och Kalmar. Sistnämnda läns
hushållningssällskap uppdelade sig 1859 med afseende på de
olika naturförhållandena i söder och norr uti tvenne,
af hvilka Kalmar läns södra hushållningssällskap
närmast öfvertog det ursprungliga sällskapets
traditioner och därför för några dagar sedan kunnat fira
sitt hundraårsjubileum. Därvid öfverlämnades som
en välförtjänt hedersbevisning sällskapets stora
guldmedalj åt dess ordförande under tjugosex år,
godsägaren, frih. Chr. Rappe å Strömsrum.
Christopher Johan Rappe är född den 9 oktober
1843 på Strömsrum i Alems socken af Kalmar län och
son till f. löjtnanten frih. Adolf Fredrik Rappe i hans
andra gifte med friherrinnan Hedvig Helfrid
Hermelin. I hög grad utrustad med den för Rappeska
familjen i allmänhet utmärkande praktiska
läggningen ägnade sig Rappe redan från början åt
landtbruk, hvartill fadern tillhöriga omfattande
jordegendomar erbjödo honom rikt tillfälle. Till en början
innehade han sålunda på arrende den stora
egendomen Ryssbylund i Ryssby socken, som inköpts
af fadern, men öfvertog efter faderns 1886 timade
död släktgodset, det nära Alsterån och ej långt från
hafvet synnerligen vackert belägna Strömsrum, ett
af de större godsen i Kalmar län, omfattande icke
mindre än 3 mantal frälse säteri med underlydande 11
mantal, rå och rör samt dessutom nära 7 mantal
inom Alems socken. Jämte dessa båda gods äger
frih. Rappe vidare Idhult med underlydande i Ålems
socken, Mossberga och Söregård i Ryssbv socken
samt Stora Vångerslätt i «by socken. Samtliga dessa
egendomar ha under frih. Rappes vård haft att
uppvisa en glänsande utveckling och kunna för sina
orter betecknas som mönsterjordbruk.
I sin egenskap af stor godsägare och som ofvan
påpekadt utrustad med mindre vanlig praktisk och
administrativ förmåga har frih. Rappe naturligtvis i
rikt mått tagits i anspråk för allmänna värf. De
uppdrag, han icke mottagit af sina medborgare,
kunna tryggt sägas inskränka sig till sådana, för
hvilka han själf icke funnit sig ha tid eller lust.
Men i ett fall har han icke hållit sig tillbaka: när
det gällt hushållningssällskapet. Redan som helt
ung landtbrukare blef han ledamot af detsamma och
därefter har han ägnat detsamma det bästa af sina
krafter. Allt sedan den 24 januari 1885 är han dess
ordförande efter att förut i två år ha varit dess v.
ordf. och öfvertog samtidigt ordförandeskapet
jämväl i styrelsen för länets landtbruksskola vid
Applerum och i styrelsen för kemiska stationen i Kalmar.
Två år senare föll på hans lott jämväl
ordförandeskapet i styrelsen för frökontrollanstalten i nämnda
stad. Äfven i öfrigt kan frih. Rappe under det sista
kvartseklet sägas ha varit den ledande själen i
hushållningssällskapets till allt vidare områden sig
utsträckande verksamhet och när sällskapet firade sitt
hundraårsjubileum, kunde detta till fjärdedelen sägas
gälla dess ordförande. Det var därför med fullt fog,
som man med jubiieifästligheterna sammanknöt
öfverlämnandet till frih. Rappe af sällskapets stora
guldmedalj "såsom ett tecken på dess tacksamhet,
tillgifvenhet och vänskap" med därtill knuten liflig
önskan, att frih. Rappe ännu måtte få lefva och
verka många år i den bygd, i hvilken han är så
älskad och aktad.
Med synnerligt intresse fästad vid de kyrkliga
institutionerna har friherre Rappe allt sedan’1893
mottagit uppdrag som lekmannaombud i kyrkomötet
för Kalmar stift. I kyrkomötenas förhandlingar har
han tagit en synnerligen liflig del, i kyrkopolitiskt
SPANSKE LEGATION SSEKRE
TERAREN D:R R. MITJANA.
hänseende närmast anslutande sig till den
riktning, som på sin tid i hans svåger,
Härnösandsbiskopen Martin Johansson, räknade sin främste
målsman. Vid 1909 och 1910 års kyrkomöten
har han hedrats med plats i kyrkolagsutskottet.
År 1901 invaldes frih. Rappe af Kalmar läns
södra landsting i Första kammaren och
bevistade därefter samtliga riksdagar t. o. m.
1906 års, hvarefter han afsade sig. Särskildt
kämpade han under denna tid mot Kalmar
stifts sammanslagning med Växjö. Han var
suppleant dels i stats- och dels i
konstitutionsutskottet; konservativ och protektionist
anslöt han sig 1902 i rösträttsfrågan till den
Bil-lingska ståndpunkten: allmän rösträtt med
proportionella val.
Af Kalmar läns södra landsting har han
varit ledamot 1874—75 samt från 1879, dess
vice ordf. 1892 och 1894 -97 samt ordförande
från 1898 till 1907.
Af regeringen har hans förmåga tagits i
anspråk bl. a. för 1896—99års stora
skogskommitté samt för 1902 års proportionalvalkommitté.
FRU HILDA MITJANA. född Falck
(Se text ä sid. 1H2).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
