Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 13, den 24 december 1911 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HJALMAR ÖHRVALL.
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA
Sextio år fyllde den 15 december professorn i
fysiologi vid Uppsala universitet, med. d:r Hjalmar
öhrvall.
Hjalmar August Öhrvall är född i Nora den 15
december 1851, son till apotekaren därstädes Anders
August öhrvall och hans maka Märtha Elisabeth
Vestberg. Efter att ha åtnjutit skolundervisning i
Örebro och 1872 aflagt mogenhetsexamen vid
därvarande läroverk, kom han som student till
Uppsala, där han efter medico-filosofisk examen 1874
år 1877 förordnades till amanuens vid den då under
Frithiof Holmgrens ledning stående fysiologiska
institutionen. Härmed hade öhrvall kommit in på det
vetenskapliga fält, åt hvilket han skulle komma att
ägna hela sin lefnad. Efter med. kand.-examen 1881
ådrog sig öhrvall emellertid under tjänstgöring på
Serafimerlasarettet en lungaffektion, som tvang
honom att för någon tid uppsöka ett blidare klimat.
1882 hade han ingått äktenskap med sin kusin Tekla
Tullia Wilhelmina Andersson och tillsammans med
henne begaf han sig till Kanariska öarne och
vistades i Puerto de Orotava på Tenerife från början af
november månad 1883 till mediet af maj 1884. Det
är under dessa 80-talets första år den svenska
allmänheten först gör bekantskap med Öhrvall:
genom de öfversättningar han verkställer af John
Stuart Mills skrifter. På "Om friheten" 1881 följde
1883 "Tre religionsfilosofiska afhandlingar", 1885
"Utilitarism. Moralen grundad på nyttans eller
lyckans princip", samt slutligen 1889 "Onij tanke- och
yttrandefrihet".
För yttrandefriheten fick Öhrvall vid samma tid
personligen utstå en kamp. Vid hemkomsten från
Tenerife hade han med lif och lust anslutit sig till
den 1882 stiftade studentföreningen Verdandi, en
diskussionsförening rätt och slätt af studenter, hvilka
hyllade tanke- och yttrandefrihetens principer. Denna
törening sågs emellertid icke med blida ögon af de
akademiska fäderna, och då Hinke Berggren och
några andra talare vid en 1887 af Verdandi
anordnad offentlig diskussion uttalat satser, i hög grad
stridande mot den konventionella moraleji, fingo
föreningens styrelseledamöter mottaga varning af
mindre konsistoriet för det de underlåtit uppmana
ordföranden (numera redaktör Mauritz Hellberg i
Karlstad) att afbryta talare, som framkommit med
olämpliga yttranden! Man nöjde sig icke härmed.
Förordnad 1886 att uppehålla laboratorsbefattning en
i experimentel fysiologi och medicinsk fysik
tjänstgjorde Öhrvall vid tiden för den ifrågavarande
sedlighetsdiskussionen i denna egenskap. Då det på
våren 18f8 blef fråga om förnyandet at
förordnandet, sökte medicinska fakulteten på grund af hans
styrelseledamotskap i Verdandi hindra detta. Den
gången misslyckades emellertid försöket tack vare
dåvarande universitetskanslern, exc. frih. Louis De
Geers fasthet. Men på hösten samma år
upprepades det, nu ytterligare motiveradt med den
förmodan man hyste, att Öhrvall vore författare till en
anonym broschyr om "Försiktighetsmått i
äktenskapet", hvilken’var försedd med förord af Öhrvalls
nära vän Knut Wicksell. Och den gången
lyckades det under en ny kansler. Ehuru det saknades
annan kompetent person att bestrida förordnandet,
förnyades detta icke. Man förstår, att en person,
hvilken själf fått känna på hvad förföljelse för
åsikter vill säga, skall veta uppskatta tanke- och
yttrandefrihetens välsignelse.
Emellertid hade Öhrvall, som 1887 aflagt med.
licentiatexamen, fortsatt de omfattande studier öfver
smaksinnet, hvilka utgöra en hufvudsak i hans for-
skargärning. På dessa studier förvärfvade han 1889
i Lund med. doktorsgrad med högsta vitsordet.
Fakulteten i Uppsala kunde därefter icke hindra
honom att efter hvartannat bli docent, tillförordnad
och slutligen ordinarie laborator i fysiologi. Det
bör tilläggas, att öhrvall hela tiden stod i det bästa
förhållande till sitt ämnes målsman, professor Frithiof
Holmgren, efter hvars frånfälle öhrvall 1899
utnämdes till professor i fysiologi.
Det tillfälle, som sålunda erbjöds öhrvall att helt
ägna sig åt den forskning, som var honom kär, har
emellertid aldrig förmått dämpa hans intresse för
allmänna frågor. 1898 utgaf han sålunda "De sju
världsgåtorna. Några ord om försöken att uppdraga
oöfverstigliga gränser för naturforskningen" och ett
par år senare tog han i en broschyr till orda för
skolans skiljande från kyrkan. Ej sällan ser man
honom framgent som medarbetare i Verdandis
populärvetenskapliga tidningsartiklar.
För fullständighetens skull må ock framhållas, att
öhrvall för egen räkning utbildat en alldeles
»särskild specialvetenskap. Den, som läst hans för ett
par år sedan utgifna arbete "Om knutar," skall inse,
att äfven de skenbart enklaste och hvardagligaste
företeelser kunna aflockas stort intresse, då de sättas
i vetenskaplig ’belysning. Prof. öhrvall är
sannolikt världens främste nu lefvande knutkännare.
Den hyllning, som bragtes Öhrvall på 60-årsdager,
gälde emellertid i främsta rummet hvarken den
fysologiske forskaren eller knutkännaren. Den var
anordnad af studentföreningen Verdandi och den
gälde den inom vida kretsar af Upsalas ungomslif
centrala personligheten.
Det sades i hyllningsadressen "från Verdandi:
"I orosfyllda och stormiga tider såväl som i
ledsamt lugna och alldagligt arbetstyngda har du stått
som föreningens förkroppsligade ande och samvete.
Styrelser ha afgått och nyvalts, men du har stått
kvar, ovald och oersättlig, som vårt hufvud och
hjärta. Vi fylka oss kring dig också som en af
märkesmännen i striden för framtidens kulturella
och politiska framsteg. Du var med i första ledet,
när det gälde att bryta dogmens och fördomens
makt och skaffa individen den rörelsefrihet, som
hindrar samhällets och den enskildes lif från att
förkrympa och stelna. Du var också — outtröttlig —
med, då det gällde att forma det nya, som arbetade
sig fram. Mot en utlefvad traditions tomma
spekulationer och fraser ställde du krafvet på
verklighetssinne. Och denna känsla iör lifvets realiteter,
som vi alltid mött hos dig, förmäldes med din varm:i
och ädla humanitet, hvilka i förening drefvo dig i
kamp mot samhällets vrånghet och sociala orätt
visor. Du har varit ett obestridt och obestridligt
bevis på sanningslösheten af den kända satsen, att
radikalismen saknar tro och idealitet."
Och samma sak tolkades vackert af
högtidstalaren, prof. Sernander, då han yttrade:
"Huru skulle vi kunna undvara din varma kärlek
till alla lifvets friska floder, ditt stora förakt för all
brackig enfald och ofördragsamhet och din djupa
medkänsla för de lidande och undertryckta? Jag
prisar den ungdom lycklig, som låter sig ledas af
män, hvilka ge dem den djupa respekten för
kunskap och ordning och på samma gång en okuflig
hängifvenhet för sanning och rättfärdighet".
Sedan prof. öhrvalls maka i första giftet 1889
aflidit, har han trädt i äktenskap med Elise
Ingeborg Axelson, dotter till handl. Nils Gustaf Axelson
och hans maka, född Hallman.
- 194 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
