Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 25, den 17 mars 1912 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
VID SYDPOLEN.
FÖR H. 8. D. AF PROFESSOR OTTO NORDENSKJÖLD.
Åter har telegrafen
bragt oss ett
segerbudskap från de inre
polartrakterna i det Roa/d
Amundsens expedition
den 14 december 1911
uppnått Sydpolen.
Programmässigt, som
ordnadt af en osynlig
regissör, har hans resa
fullbordats. Från Norge
afseglade expeditionen
i juni 1910 ombord på
Nansens gamla fartyg
Fram, och som alla
trodde, för att på
Nansens väg uppsöka
Nordpolen. Först när han var
långt på väg,
öfverraska-des världen af
budskapet att han i stället
beslutat att söka uppnå
Sydpolen, men hvar och
huru, var ännu en
hemlighet som löstes först
när hans fartyg efter
den första sommaren
återkom till civiliserade
trakter. Och nu har
han alltså lyckats
genomföra denna del af
sin plan.
Det är svårt att säga
hvilken uppgift som är
svårare: att nå fram till
Sydpolen eller till
Nordpolen. I söder har man
visserligen den fasta
landisen att vandra på,
men redan Amundsens
telegram ger oss en
föreställning om den
oerhörda svårigheten att
bestiga den 3000 meter
höga, öfver all
beskrifning, vilda bergskedjan.
Därtill kommer det
fruktansvärda Sydpolsklimatet med dess stormar och
en sommartemperatur af ned till — 40 gr. Amundsen
tycks ha mött ett rekordklimat, det kallaste som
hittills någon människa haft att genomlefva, och det
KAPTEN ROALD AMUNDSEN,
DEN FÖRSTE ATT NÅ SYDPOLEN.
Fotografi med ensamrätt för //. 8. D.
både på sommaren och
på vintern. Ensamt
detta visar hän på den
vetenskapliga
betydelsen af hans arbete, som
ingalunda endast får
anses som en
sportsbragd.
Just frågan om
Sydpolstrakternas klimat
ute på själfva isplatån,
långt ifrån land, är af
stort teoretiskt intresse.
Äfven i geografiskt
hänseende har
expeditionen gjort viktiga
upptäckter, ehuru vi måste
afvakta närmare
underrättelser för att rätt
kunna förstå deras
betydelse.
Så är det då frågan
om hvad det är för
betydelse själfva
uppnåendet af polen äger.
För vetenskapen kan
man säga att detta icke
har något stort intresse,
sedan vi redan genom
Shackletons resa med
fullständig visshet
kunna säga hur det ser ut
vid Sydpolen. Men för
mänskligheten betyder
denna bedrift
oveder-sägligen en stor seger,
ett nytt afgörande steg
i den långa kampen att
göra jorden oss
underdånig.
Och vetenskapen själf
hämtar utom de exakta
uppgifterna åtminstone
den stora fördelen af
polens uppnående, att
den nu kan vända sina
krafter mot andra
problem, som i och för sig äro ännu viktigare.
Att Amundsen lyckats i sitt företag, är i själfva
verket icke så oväntadt. Ingen polarfarare har gått
ut med större erfarenhet eller bättre förberedd
KAPTEN ROALD AMUNDSEN OCH "FRAM". Efter
jotogra-fier tagna vid afseglingen frän Norge i juni 1910-
KAPTEN ROBERT F. SCOTT OCH "TERRA NOVA".
Afseglade från England samtidigt med kapten Amundsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
