Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 30, den 21 april 1912 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
johan ekman.
TILL PORTRÄTTET A FÖREGÅENDE SIDA
Sedan länge har det inom svenska
köpmanskretsar varit ett önskemål, att handelns
och,näringarnes intressen måtte bli bättre företrädda än hittills
i den centrala statsförvaltningen. Till fyllest kan
detta naturligtvis icke ske, förr än handel, industri
och sjöfart erhålla sin egen målsman vid konungens
rådsbord, men då detta har till förutsättning en
grundlagsändring och formerna för en dylik äro
synnerligen omständliga, är en sådan ordning möjlig tidi
gast 1915. Dessförinnan måste man nöja sig med
enklare arrangemang. Med’stor tillfredsställelse har
det sålunda hälsats att den nuvarande regeringen
beslutit tillkalla ett handelsråd, bestående af
målsmän för de olika slagen af den större handeln.
H. 8 D. återgifver i dag bilden af en af de
framstående män, som kallats att i detta råd taga säte,
göteborgsköpmannen, f. konsuln Johan Ekman.
Johan Emilson Ekman är framgången af den
vidt-utgrenade, urspungligen från Värmland
härstammande släkt med detta namn, som redan förut och
särskildt under 1800-talet skänkt vårt land så många
dugande medborgare. Han är född den 11 mars 1854
och son till kommendörkapten Jakob Emil Ekman
och hans maka, friherrinnan Sophia Ulrika Johanna
Kurck. Efter att ha genomgått Göteborgs högre
allmänna läroverk, där han 1871 aflade
mogenhetsexamen praktiserade han någon tid vid järnverk,
genomgick vidare bärgsskolan i Stockholm och
inträdde därefter 1873 på firman Ekman & C:os
kontor. Denna firma, hvilken af gammalt haft
anseende som en af Göteborgs förnämsta exportfirmor, hör
tillika till dess äldsta: den är grundad redan 1802
af Johan Ekmans farfars bror, kommerserådet Gustaf
Henrik Ekman och innehades vid tiden för Johan
Ekmans inträde däri af dennes son, den från
representationsreformens historia, icke mindre än från
Göteborgs kommunala häfder bekante Johan Jakob
Ekman. När denne vid slutet af 1891 drog sig
tillbaka från affärerna, ingick Johan Ekman som
delägare i firman jämte Henrik E. Ahrenberg, hvilken
redan 1874 vunnit inträde däri. Ar 1890 utnämdes
han till italiensk konsul i Göteborg, en befattning,
från hvilken han sökte och erhöll afsked 1910.
Följande släktens traditioner har konsul Ekman
ägnat mycken tid och kraft åt allmänna värf. I första
rummet kom detta helt naturligt fädernestaden till
godo, af hvilken han fick mottaga ett flertal
kommunala förtroendeuppdrag. Därjämte har han tagits
i anspråk för olika kommersiella korporationer.
Sålunda är han ledamot af Sveriges allmänna
handelsförenings styrelse och vice ordförande i Göteborgs
handelskammare. Det var ock närmast i egenskap
af målsman för handeln konsul Ekman år 1905 af
Göteborgs frisinnade valdes till ledamot af andra
kammaren, ett uppdrag, som förnyades 1908. När
till följd af den proportionella valmetodens införande
de frisinnades platsantal för Göteborg högeligen
inskränktes, så att åt konsul Ekman ej vidare kunde
beredas plats i Andra kammaren, invaldes han 1911
i stället i första kammaren af vänstern inom
Elfsborgs läns landsting, för hvilket på sin tid jämväl
Johan Jakob Ekman haft säte i riksdagen.
1 riksdagen har Ekman nedlagt ett godt och
intresseradt arbete, naturligtvis framför allt i
ekono-nomiska spörsmål. När han yttrar sig — kort,
klart och gediget — är det vanligt, att man får höra
instämmanden. Sitt jungfrutal höll han i
butiks-stängningsfrågan, där han med värme förde denna,
humanitära reforms talan. Vidare har han yttrat
sig mot jobberiet i fondpapper, för upprättandet
af en låneanstalt för rikets kommuner, för
frihamnar, för subventioner åt transoceana ångbåtslinier,
för emissionsbanker o. s. v. Af hans motioner
förtjäna särskildt att nämnas två, nämligen hans
hemställan vid 1908 års riksdag om skrifvelse till
k. m:t i syfte af sådan omorganisation af
domänstyrelsen, att densamma måtte tillföras största
möjliga sakkunskap i fråga om afsättningen af
produkter ur kronans skogsegendomar och äfven i öfrigt
en mera modernt affärsmässig skötsel af nämnda
afsättning möjliggöras, samt hans motion vid 1911
års riksdag om införande at rätt för privatbankerna
att i viss utsträckning förvärfva och innehafva aktier.
I den förra blottade han med den erfarne
köpmannens klarhet orimligheten af de metoder, som följas
vid domänstyrelsens virkesförsäljningar, och tog
kraftigt till orda för att att styrelsen måtte få till
sitt förfogande verkligen affärskunniga personer t.
ex. i form af sakkunnige, som utan att behöfva
ägna hela sin tid åt ett sådant uppdrag likväl kunde
med sin erfarenhet och sina utsikter lämna
ämbetsverket ett värderikt stöd i praktiska frågor. Den
senare motionen ledde till en lagändring, som trädt
i kraft med innevarande års början.
Konsul Ekmans . politiska ställning är som man
kan förstå klart frisinnad. Härutinnan står han i
god öfverensstämmelse med släktens af gammalt
liberala traditioner.
Af Andra kammaren insattes konsul Ekman de
tre första åren i tillfälligt utskott; därefter blef han
1909 suppleant i bankoutskottet, i hvilket han
följande år befordrades till ordinarie ledamot. Äfven
af Första kammaren har han invalts i samma
utskott. Af regeringen har han tagits i anspråk bl. a.
för kommittéerna för afgifvande af förslag till
förändrad organisation af kommerskollegium samt för
ordnande af handelsundervisningen i riket.
august körling.
TILL PORTRÄTTET / V. P.-G.
Den 14 dennes fyllde tonsättaren August Körling
sjuttio år.
Körling är född i Kristdala i Kalmar län 1842.
Etter vid musikkonservatoriet i Stockholm
undergångna examina blef han organist i Ystad samt
musiklärare vid därvarande allmänna läroverk. Men
därjämte kom han att göra rika insatser i det
blomstrande enskilda musiklif, som utmärker Ystad.
Ären 1876—96 var han nämligen dirigent för den
af honom och Salomon Smith stiftade
Orkesterföreningen, för hvilken Körling arrangerade
hundratals nummer klassisk och modärn musik. Vidare
leder han sedan 1906 sångsällskapet Harmoni och
deltager alltjämt i de kammarmusiksoaréer, hvilka
under hans och Salomon Smiths ledning bildat
utgångspunkten för de musikfester under somrarne,
som gjort Ystads namn berömdt i
musikintresserade kretsar t. o. m. vida utöfver Sveriges gränser.
För den stora allmänheten är emellertid Körling
mest bekant som vistonsättare. Man behöfver
endast erinra sig "Sten Sture" eller "Håtunaleken"
för att få klart för sig, hvad man i detta hänseende
har honom att tacka för.
Från sin tjänst vid läroverket afgick Körling 1907
och från organistbefattningen 1911. Sedan 1888 är
han ledamot af Musikaliska Akademien.
- 466 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
