Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 38, den 16 juni 1912 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN KONSTNÄRSFÖRBUNDETS UTSTÄLLNING,
Tisdagen den
4 juni voro vi
sex
medlemmar i
Göteborgs Musei
inköpsnämnd
för
konstafdel-ningen samlade lör att taga [-konstnärsför-bundetsutställ-ning-]
{+konstnärsför-
bundetsutställ-
ning+} i
betraktande.
Planen
framför utställningsbyggnaden var till
följd af ett
stridt regn
eländigt men ett
par ångvältar
voro strängt
upptagna med
att bringa reda
i detta kaos.
Denna vår
duktigaste [-konstnärssammanslutning-]
{+konstnärssam-
manslutning+}
har, då det
bjuder dem emot
att begagna akademiens lokaler, byggt sig "eget hus"
med en kostnad af öfver 20,000 kr. så mycket
djärf-vare som byggnaden efter en af utställarnes utsago
skall vara nedrifven till den 24 juli.
Fasaden är i högsta grad originell, randad på
tvären i svart och rödt, förbundets färger.
På krönet stå i utskärningar 4 statyer af
Christians Ericsson och Sveriges blågula samt
förbundets eldröda flaggor.
Nedkomna, funno vi, fast klockan ej vat mera än
10, hela Nationalmusei inköpsnämnd samlad och så
var det att titta och uppsätta förslag.
Hvad som på mig gjorde det starkaste intryck
var Richard Berghs porträtter, Prins Eugéns samt
Karl Nordströms landskap. D:r Gustaf Ekmans
porträtt var det mästerligaste jag ännu sett af "Dicks"
konstförfarna hand; därjämte Arrhenius som sitter
lugn och vänlig i sitt laboratorium. Branting
stående i sitt arbetsrum; håller i sin hand ett eldrödt
pennskaft. Fröding sittande i sängen tilltalade mig
mindre; man vill inte gärna tänka sig en stor skald
sålunda. Då är Strindbergs porträtt, fast minst till
volymen, bättre. Porträttet af konstnärens dotter,
inköpt af Nationalmuseum, hafva vi sett här.
Prins Eugéns taflor, mest aftonstämningar tilltala
som allt hvad denne med det allra känsligaste och
finaste färgsinne begåfvade konstnär målar. En af hans
tre stora dukar, utställningens allra största, är afsedd
till altartafla för Kiruna kyrka. Solen kastar stora
band af ljus upp emot zenit bakom en lund af
präktiga trän. Kvarnen på Valdemarsudde belyst af de
sista, dallrande solstrålarna är härlig, äfvensom en
tafla med en samling fartyg på Strömmen. Vi
kastade lystna blickar för vårt museum på en annan
med en hvit skärgårdsbåt men fingo en med en
månuppgång öfver en skogig höjd; till detta är vårt
museum att lyckönska. Nordströms landskap visa
en ny fas i hans sträfvan. Nu finns där solsken
öfver kobbar och skär, hvita moln och blå eter. Vi
förvärfvade för vårt museum dessutom en stor tafla
PRINS EUGEN: Kvarnen.
med motiv från
Kyrkesund; det
s. k.
"kålhuf-vudet" där prof.
Pettersons och
hans broder [-landshöfdingen-]
{+landshöfdin-
gen+} faders
vagga stått.
Nils Kreuger
hade som
varligt djurbilder.
En tafla med
en flock hästar,
som spränga
iväg öfver en
backe, hade
ledsamt nogför
oss redan
funnitköpare. Där
syntes äfven
taflan med de
betande
hästarne som
lyckligtvis förra
året stannade i
Göteborg.
En så godt
som ny
bekantskap var
von Hennings.
Han skildrar i arbeten med nog stora mått lifvet på
cirkus och maskerader. Färgen lyser och sprakar,
teckningen är ibland som den kan. Äfven af
honom förvärfvade vårt museum ett arbete.
Eugen Janson har för åratal sedan lämnat sina
landskap; målar nu dukar med enorma mått,
badande atleter, dansande matroser med sina käraste.
En interiör af ett badhus med simmande individer
i det smaragdgröna vattnet var storartad, men —
mått och pris enorma.
Axel Sjöberg är ännu kraftigare i färgen än va:-
-ligt. Hans svanor som slå ned i vattnet så stänket
lyser i alla regnbågens färger, är präktig. Andra
med fiskare med mera, ha vi sett här i Göteborg
förut. — Acke har åtskilliga porträtt, så två af
Heidenstam, af Tor Hedberg, som äfven Janson
försökt sig på. Jag kan ej säga att någon af dem lyckats.
Vår egen Wilhelmson hade taflor med motiv från
så skilda håll som Fiskebäckskil och — Åvila som
ligger i bergstrakterna väster om Madrid. Bland
andra arbeten lysa som två pärlor den gamle
fiskaren som "drar" hvitling samt en annan med
lekande barn. Den taflan hade vårt museum lyckan
förvärfva tidigare i år, den hade annars varit såld
flera gånger om.
I skulpturafdelningen känner man igen bland
annat Ericssons lapp som vårt museum äger i ek.
Han förekommer här i svart granit. En staty af
Strindberg af Eldh är duktig. Skalden föreställes
stående på en klippa blickande ut öfver hafvet.
Hvad som angenämt öfverraskar besökanden på hela
denna utställning, är att med ett par undantag, hvarje
utställare har sitt eget rum samt att taflorna ej här
som på andta utställningar sitta kant i kant.
Sällan har jag haft så mycket nöje af någon
utställning som de få timmar under två förmiddagar jag
fick betrakta denna.
Göteborg den 10 juni 1912.
Johan Ericson.
- 603 -
Kliché: Bengt SUJvenparr*
Foto. Rådberg, Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
